Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd


Smarta mobiler behåller sin statusroll

Senast uppdaterad: 2017-12-01

Familjens inkomst och utbildningsnivå spelar en fortsatt viktig roll för barns tillgång till och användning av medier. I Statens medieråds rapport Ungar & medier: demografi från 2015 visade resultaten att tillgång till medieteknik i hemmet hade en tydlig koppling till familjens inkomst. Detta bekräftas nu även i 2017 års undersökning. Exempelvis använder barn till föräldrar med både låg utbildning och låg inkomst internet allra minst medan barn till föräldrar med låg utbildning och hög inkomst använder internet allra mest. 

Bild

Det här är andra gången som Statens medieråd låtit undersöka hur barns och ungas medievanor påverkas av föräldrarnas härkomst, utbildning och inkomst.

 

Resultaten visar att i familjer med hög inkomst har barnen större tillgång till nästan all sorts medieteknik. Det enda konsekventa undantaget är den sortens mobiltelefon som fortfarande har knappar, vilken är mer vanlig i låginkomstfamiljer. Dessutom är tillgången till smart mobiltelefon bland de yngre barnen (5–8 år) betydligt vanligare i höginkomstfamiljerna. Så, även om de smarta mobilerna blir allt vanligare har de ännu inte förlorat sin statusroll.

 

En positiv faktor är dock att vissa skillnader mellan olika inkomstgrupper – och mellan barn till svenskfödda respektive utlandsfödda föräldrar – minskar jämfört med demografirapporten från 2015.

 

I den nya rapporten Ungar & medier 2017: demografi fick barnen också svara på vilken information om sig själva de kan tänka sig att visa för andra på sociala medier.

- barn till lågutbildade föräldrar är mer restriktiva med vilken information de lämnar ut om sig själva.

- barn till lågutbildade föräldrar är mer öppna för att låta föräldrarna kan se alla inlägg.

Gräl handlar mer om tid än om innehåll

Barnen i åldern 9–16 år fick också frågan om de brukar bli osams med sina föräldrar om sin medieanvändning. Liksom 2015 visar 2017 års rapport att barn till utlandsfödda föräldrar oftare blir osams med föräldrarna än barn till svenskfödda föräldrar.

Gemensamt för både barn till svenskfödda och utlandsfödda föräldrar är att grälen handlar mer om hur lång tid barnen ägnar åt medier än om medieinnehållet.

Ladda ner undersökningen i pdf-format:
> Ungar & medier 2017: demografi