Senast uppdaterad:
Om kvinnor drabbas hårdare av näthat än män – vad gör det med flickors vilja att uttrycka sig offentligt? Hur påverkar det deras yrkesval? Och vad händer med demokratin? Detta diskuterar Alexandra Pascalidou, journalist och författare, och Ida Östensson, Make Equal och FATTA-rörelsen, i ett nytt avsnitt av No hate-podden.
Alexandra Pascalidou (till vänster) och Ida Östensson medverkar i podden Sexism på nätet – ett hot mot demokratin?
– Jag tror att strategin, även om det kan skrämma folk, är att prata om det. Vi måste synliggöra och prata om när vi får hot och hat, säger Ida Östensson, som själv periodvis avstått från offentligheten när hatströmmen blivit svår att stå ut med, men alltid valt att komma tillbaka.
Alexandra Pascalidou drabbades av hat och hot första gången när hon bara var nio år.
– Näthatet är inte ett hot mot mig eller Ida eller våra otaliga systrar, det är ett hot mot demokratin, mot vår civilisation, mot hela Sverige. Det anstår oss inte att människor ska behöva leva med sådana här hat och hot. Polisen och rättsväsendet måste ta sitt ansvar och verkligen börja göra skillnad i praktiken, säger Alexandra Pascalidou i podden.
Avsnittet heter Sexism på nätet – ett hot mot demokratin?
Ytterligare fyra No hate-poddar har producerats under de senaste veckorna:
No hate-podden produceras inom ramen för No Hate Speech Movement, ett projekt som Statens medieråd driver på uppdrag av regeringen. Podden vänder sig till pedagoger, föräldrar och andra vuxna nära barn och unga.
Här kan du lyssna på de nya No hate-poddarna:
> Sexism på nätet – ett hot mot demokratin?
> Bilder – från visuellt småprat till extremism
> Hjälp på nätet – juristens bästa råd
> Värna demokratin och stärka eleverna – tips till lärare
No hate-podden finns också på iTunes.