Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd

Sociala medier

Senast uppdaterad: 2016-12-07

Ett antal personer på avstånd mot en ljus bakgrund. Unsplash cc-licens: Samuel Zeller.

Sociala medier påverkar inte bara vår personliga kommunikation – de påverkar också de traditionella medierna. Unsplash cc-licens: Samuel Zeller.

För många är sociala medier en självklar del av vardagen. När vi använder dem är vi både konsumenter och producenter av information.

I dag delar många sina liv med vänner via statusuppdateringar på Facebook, vi lägger ut de senaste semesterbilderna på Flickr och Instagram, vi hittar snabba nyheter via Twitter, vi bygger jobbrelationer på LinkedIn och vi lägger upp egna filmer på YouTube.

Detta gäller dock inte alla. Nära hälften av Sveriges befolkning använder inte sociala medier över huvud taget. Användningen av sociala medier är kraftigt åldersrelaterad: 95 % av människor mellan 16 och 25 år använder sociala nätverk på internet, medan bara 38 % av 66–75-åringarna gör det.

Inte bara privatpersoner utnyttjar de sociala mediernas genomslagskraft – idag är också ministrar, myndigheter, politiska partier, intresseorganisationer, företag och nyhetsmedier aktiva i de sociala nätverken. På så sätt kan de utan redaktionell inblandning ge sin egen version av exempelvis aktuella händelser. Men är man aktiv på sociala medier finns också en förväntan på att svara på frågor från andra användare.

Genombrott i nyhetsflödet

Under den så kallade arabiska våren, som inleddes 2010, användes sociala medier av protesterande personer på plats. Det fick betydelse för hur nyhetsflödet till den övriga världen såg ut. Händelseutvecklingen kunde följas i realtid via mikrobloggen Twitter och streamingtjänsten Bambuser, där videoklipp från händelserna laddades upp.

Detta kan ses som en form av medborgarjournalistik och har på flera sätt förändrat nyhetslandskapet. Samtidigt som ”medborgarjournalistik” och användargenererat material ger fler människor möjlighet att bryta igenom de traditionella nyhetsflödena, så finns det problem med informationen som produceras i dessa nya kanaler. Det kan vara svårare att upptäcka vem som är avsändare och vilket syfte den som kommunicerar har, och det kan också vara svårt att verifiera sanningshalten i innehållet. 

Det råder dock inget tvivel om att sociala medier gett människor nya möjligheter att uttrycka sina åsikter – och nya möjligheter att ta del av andras.

Delaktighet och klickjakt

Idag används sociala medier också av etablerade massmedier. Via sociala medier kan journalister finna händelser att undersöka närmare och delaktigheten från mediepubliken kan bidra till innehållet.

Det finns samtidigt en risk att journalister i högre utsträckning än tidigare gör nyhetsurval utifrån vad som förväntas ge flest ”klick”. Viktiga granskningar eller verklighetsskildringar riskerar att falla bort för att de inte förväntas få snabb och bred spridning.

För mycket information

Sociala medier skapar också nya krav och förväntningar hos användarna. Det stora informationsflödet som möter användare av sociala medier kan ha både positiv och negativ inverkan på vardagslivet. Att ständigt vara uppkopplad kan exempelvis leda till informationströtthet – att vi upplever att vi möts av för mycket information.

Detta kan i sin tur leda till svårigheter att prioritera och sålla mellan sådant som är viktigt eller nödvändigt att veta, och sådant som kanske bara upptar tid från mer centrala aspekter i livet.

Samtidigt medför sociala medier också att vi kan hålla kontakt med vänner och bekanta på nya sätt, och de kan på olika sätt berika både vardags- och arbetsliv.

Fakta

Användargenererat material är texter, bilder, filmer och liknande, som användarna själva lägger upp på till exempel Facebook. Merparten av allt innehåll i sociala medier är användargenererat till skillnad mot traditionella medier, där nästan all information produceras av professionella mediearbetare.

1. Fundera kring fördelar och nackdelar med sociala medier kontra traditionell nyhetsförmedling, vad gäller snabbare rapportering, större spridning, demokratisering och klickjakt.

2. Nästan hälften av Sveriges befolkning använder inte sociala medier. Spelar det någon roll? Motivera.

3. Vad kan det få för konsekvenser att människor har olika inställning till användandet av sociala medier?

4. Hur kan medborgarjournalistik och etablerade medier komplettera varandra?

5. Många är ständigt uppkopplade. Vad kan du se för tänkbara möjligheter och risker med det på olika samhällsnivåer (individ/lokalsamhälle/nationellt/globalt)?

UR:s Är det sant - Att vara på internet.länk till annan webbplats Får man låtsas att man är någon annan på internet? Är det tillåtet att mobbas på nätet? Och hur länge har bloggar funnits egentligen? Åk 4-6.

UR Mediatiden: Vem kan man lita på?länk till annan webbplats Vilka kanaler skapar de ungas världsbild? Traditionellt sett har journalisten stått för urvalet av information. Efterfrågas inte längre denna kompetens? Åk 7-9.

UR Mediatiden: Arabiska våren.länk till annan webbplats Hur viktigt är det att få säga vad man tycker och tänker? Vad betyder propaganda? Och vad händer när styrande gör det omöjligt för invånarna att kommunicera med omvärlden? Åk 7-9.

UR Mediatiden: Vem är du på nätet?länk till annan webbplats Vem är du - och vem vill du vara? Åk 7-9.

Mediekompass: Facebook och revolutionerna.länk till annan webbplats Om sociala mediers inverkan på demokratiutvecklingen och möjligheten att skapa opinion. Åk 7-9, gymn.

Mediekompass: Aldrig i livet att jag skulle lägga ut det på nätet!länk till annan webbplats Ibland går kommunikationen i sociala medier så snabbt att det inte finns tid för eftertanke. Öka elevernas digitala kompetens genom att diskutera var gränsen går mellan privat och personligt. Åk 7-9, gymn.

UR:s Medialized - What's on tonight?länk till annan webbplats Vad är det som avgör vilka nyheter som når tv-tittarna? Gymn.

UR:s Medialized - A thread in the web.länk till annan webbplats De sociala medierna har de senaste åren revolutionerat all mediekonsumtion. Facebook och Twitter har blivit maktfaktorer och gett politiska rörelser ny kraft. Gymn.

Mediekompass: Berätta för hundra andra - så skapar du opinion.länk till annan webbplats Hur bildas opinion i Sverige idag? Ungas politiska engagemang minskar i de politiska partierna. Mycket av samhällsdebatten förs också på internet via sociala medier. Diskutera hur opinion skapas och låt eleverna försöka skapa opinion i en egen fråga. Gymn.

Klipp ur UR:s Medialized - A thread in the web (kortare delar av programmet kopplat till våra diskussionsfrågor). Gymn.

Länk till klipp 1.länk till annan webbplats Diskussionsfråga: Bloggaren Sofia Mirjamsdotter beskriver sin användning av internet och sociala medier, och menar att det är en stor fördel att det inte finns någon redaktör. Vad menar hon med det?

Länk till klipp 2.länk till annan webbplats Diskussionsfrågor:

  • Varför är Facebook-information intressant för företag? Förklara sambandet.
  • Ser du det som ett problem att allt du publicerar på Facebook kan säljas till och användas av företag? Är Facebook-användare utnyttjade? Motivera hur du ser på saken.
  • Jennifer Lynch säger att en av de speciella sakerna med att vara människa är att man kan förändra sig, byta inriktning och gå vidare. Gör Facebook och andra sociala medier det enklare eller svårare att bryta upp, skapa en ny roll åt sig själv och gå vidare?
  • Ofta varnar olika experter för att man måste akta sig för att dela med sig av bilder och information om sig själv på internet. De verkar måla upp en bild av att vi ständigt är övervakade. Men är vi verkligen det? Är det ett stort problem, att vi tappar kontrollen över vår integritet? Ta ställning och förklara hur du tänker.

Länk till klipp 3.länk till annan webbplats Diskussionsfrågor:

  • Sofia Mirjamsdotter menar att sociala medier och bloggosfären kan kallas den fjärde statsmakten och är ett viktigt komplement till första, andra och tredje statsmakten, vilka är regeringen, riksdagen och medier, i nämnd ordning. Beskriv hur hon förklarar varför sociala medier är så viktiga i sammanhanget.
  • Många medieexperter menar att sociala medier är viktiga för demokratin, eftersom vanliga människor kan nå ut med budskap som makthavare uppfattar som obekväma. Att det är viktigt i Vietnam eller under den arabiska våren är självklart, men är det viktigt i Sverige idag? Spelar bloggar, Twitter och Facebook en roll för demokratin?

Kopplingar till läroplanen Lgr11

Ur Syfte i samhällskunskap

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6

Information och kommunikation

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbild­ning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fat­tas. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
  • Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Rättigheter och rättsskipning

  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter.

Gy11 Samhällskunskap

Ur Ämnets syfte

  • Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
  • I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
  • Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
  • Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Undervisningen i kursen ska bland annat behandla följande centrala innehåll:

1a1: Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.

Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

UR:s Bildningsbyrån – Logga in!länk till annan webbplats Det finns en digital klyfta i Sverige. Man beräknar att ungefär två miljoner vuxna svenska befinner sig utanför den värld som finns på Internet. Serie om den digitala världen vi lever i, om dess möjligheter och risker.

UR:s Ett evigt berättande - Nätberättandetlänk till annan webbplats Datorn och internet har frigjort berättarlustan och ökat tillgängligheten. Många lärare tvekar inför att använda sig av nätet i sin pedagogik, men Sara Rudenmo, blivande svensklärare, kommer att undervisa om många sorter skrivande, inte minst på nätet.

UR Samtiden: Att leva med i revolutionen.länk till annan webbplats Samtal om upplevelserna från den arabiska revolutionen och diskussion om gränserna mellan traditionell journalistik och användningen av sociala medier.

UR:s Logga in! Att göra sin värld bättre.länk till annan webbplats Fryshusets Nätvandrarna håller uppsikt över unga på nätet. Seynab har startat en somalisk kvinnogrupp som chattar om samhällsfrågor och hjälper varandra i ett öppet nätverk.