Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd

Så utvecklas språket

Senast uppdaterad: 2016-12-19

Barn visar upp händerna som är fulla med ord. Pixabay cc-licens: Greyerbaby.

Idag kommunicerar vi alltmer, exempelvis genom mobilen – hur påverkar det vårt språk och våra relationer? Pixabay cc-licens: Greyerbaby.

Användningen av internet i mobilen ökar kraftigt. Sociala medier är den vanligaste internetaktiviteten bland tonåringar. Samtidigt har nyhetskonsumtionen ökat och inställningen till nyheter blivit mer positiv.

Vi har idag ett nytt förhållande mellan tal och skrift. Bildspråket har blivit viktigare och det privata tilltalet vanligare. Tekniken påverkar språket, men även sammanhanget har stor betydelse. Vi anpassar vårt tilltal efter både vem vi kommunicerar med och i vilken kanal det sker.

Detta konstaterar språkforskaren Theres Bellander. Hon sammanfattar sina iakttagelser i följande punkter:

Nytt förhållande mellan tal och skrift

Användningen av sociala medier, e-post, chatt och sms innebär att vi idag använder oss av skriftlig kommunikation i högre utsträckning än tidigare. Vi förväntar oss dessutom att kommunikationen ska vara snabb. Tekniken medför, också, ibland att utrymmet är begränsat. Detta medför att språkbruket påverkas.

Man skulle kunna säga att vi idag producerar mer skrift under talspråksliknande förutsättningar. Stavfel, okonventionell interpunktion och förkortningar är mycket vanligare och mer accepterat i sms eller chattar än i brev eller tidningsartiklar. Förkortningar, asterisker, smilisar och i allt högre utsträckning bilder kan kompensera ett frånvarande kroppsspråk.

Visualisering

Att lära sig skriva är inte längre bara förmågan att stava och att konstruera meningar. När vi skriver på datorn eller i mobilen skapar vi (kanske utan att tänka på det) fästpunkter för ögat som ger ingångar till texten. Webbplatser och ordbehandlingsprogram gör varje användare till formgivare som kan laborera med typsnitt, spaltbredd, radavstånd och så vidare. I sms och chattar används versaler, utropstecken och smilisar för att förstärka och lyfta fram delar i texten.

Intimisering

Den språkliga stilen anpassas till vilken roll man kommunicerar i och till vilket syfte man har. När vi skriver oftare i vardagliga sammanhang innebär det att tilltalet oftare blir intimt och personligt. När vi kommunicerar i digitala kanaler förstärks det personliga tilltalet. Bland unga är språket många gånger både privat och känslostarkt.

Internationalisering

Det anglosaxiska inflytandet på populärkulturen sätter också spår i vår språkanvändning. Vi tar in nya uttryck och förkortningar (till exempel OMG, LOL, FTW). I många digitala medier, exempelvis i onlinespel, sker kommunikationen ofta helt på engelska.

Språket anpassas efter olika situationer

Språket och normerna för kommunikation i digitala kanaler skiftar beroende på sammanhang. För den ovane kan det vara svårt att veta vilka regler och vilken ton som gäller. Det kan vara svårt att förhålla sig till att man avbryter varandra i en chatt, att förstå vad som menas med en sms-text som ”d e F1 ql” (”det är fett kul”), eller att som lärare tolka tonen i ett mejl från en elev med en mängd smilisar. Här finns det risk för missuppfattningar och i vissa fall även normkonflikter.

Den nya tekniken påverkar alltså, i viss mån, språkanvändningen, men de sammanhang där kommunikationen äger rum har större betydelse. Modern kommunikationsteknik förutsätter alltså en kunskap om de genrer och kontexter i vilken kommunikationen äger rum. Att bara kunna skriva och tala är inte tillräckligt.

1. Varför är förmågan att anpassa vårt tilltal efter vem vi kommunicerar med och i vilken kanal det sker viktig? Vad händer när man misslyckas med ett lämpligt tilltal?

2. Är vi bättre eller sämre på att skriva idag jämfört med för femtio år sedan? Motivera.

3. Felaktigt språkbruk väcker ofta känslor. Varför? Kan man säga att någon annans språk är fel eller dåligt? Vem bestämmer det?

4. Digitala kommunikationsmedier har gjort att vi idag har fler möjligheter att kommunicera och fler språkliga stilar att hantera. Hur bör skolan förhålla sig till det?

UR:s Mellan raderna: Svenska Akademins ordlista. länk till annan webbplatsHur uppkommer nya ord i svenska språket? Vem bestämmer vilka ord som ska finnas och hur man skriver meningar så att det blir rätt svenska? Åk 4-6.

UR:s En rolig historia: Kommunikationens historia. länk till annan webbplatsHade Facebook fungerat på medeltiden? Och varför började man plötsligt skicka massor av brev på 1800-talet? Åk 4-6.

UR:s Tre berättelser: Berättelser om ungdom. länk till annan webbplatsVad är speciellt med att vara ung och hur berättar man om det? Åk 7-9.

UR:s Hej litteraturen! länk till annan webbplatsDen västerländska litteraturhistorien från antiken till våra dagar presenteras på ett seriöst och roligt sätt. Gymn.

UR:s Max 1800-tal: Jagets århundrade.länk till annan webbplats Under 1800-talet tappade kristendomen något av sin makt över människan och istället blev vetenskap den nya religionen. Att allt fler fick lära sig att läsa och skriva kom att förändra Sverige för alltid. Gymn.

Kopplingar till läroplanen Lgr11

Ur Svenskämnets syfte

  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.
  • Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier.

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla bland annat sin förmåga att:

  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Ur Centralt innehåll i svenska åk 4-6

Läsa och skriva

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tv-program. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkbruk

  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

Ur Centralt innehåll i svenska åk 7-9

Läsa och skriva

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.

Berättande texter och sakprosa

  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.

Språkbruk

  • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
  • Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.

Lgy11 Svenska

Ur Ämnets syfte

  • Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift samt att läsa och arbeta med texter, både skönlitteratur och andra typer av texter.
  • Vidare ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation.
  • Eleverna ska ges möjlighet att bygga upp en tillit till sin egen språkförmåga och tillägna sig de språkliga redskap som krävs för vardags- och samhällsliv. De ska också ges möjlighet att utveckla sådana kunskaper om muntlig och skriftlig kommunikation som behövs i arbetslivet och för vidare studier.

Undervisningen i ämnet svenska ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.

3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, dvs. att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.

6. Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.

Undervisningen i kursen ska bland annat behandla följande centrala innehåll:

  • Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
  • Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.
  • Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.

UR Samtiden: Ungdomars och pensionärers sms- och nätspråk.länk till annan webbplats Språkforskaren Theres Bellander har undersökt skillnaderna i unga och gamlas digitala språk.

UR:s Ett evigt berättande - Nätberättandet.länk till annan webbplats Datorn och internet har frigjort berättarlustan och ökat tillgängligheten. Många lärare tvekar inför att använda sig av nätet i sin pedagogik, men Sara Rudenmo, blivande svensklärare, kommer att undervisa om många sorter skrivande, inte minst på nätet.