Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd

Vad gör barn på nätet?

Senast uppdaterad: 2016-10-03

Foto uppifrån och bakifrån på två barn med varsin iPad i knät. Flickr cc-licens: Wayan Vota

Internetanvändningen startar vid allt lägre ålder – den genomsnittliga debutåldern för internetanvändning är tre år. Flickr cc-licens: Wayan Vota

Användningen av internet i mobilen ökar kraftigt. Sociala medier är den vanligaste internetaktiviteten bland tonåringar. Samtidigt har nyhetskonsumtionen ökat och inställningen till nyheter blivit mer positiv.

Att kunna kommunicera med andra och att kunna leva sitt liv på internet, har gjort sociala medier populära. Sociala medier som exempelvis Facebook och Instagram påverkar hur barn och unga ser på sig själva och hur de kommunicerar bilden av sig själva. Sociala medier påverkar också hur man skapar och upplever sociala gemenskaper i vardagslivet.

Det är därför viktigt att inte betrakta livet på nätet som åtskilt från ”det verkliga livet”. Barns liv på internet är för dem en del av det verkliga livet.

Pojkar spelar, flickor är sociala

Överlag tycker barn och unga att de lägger lagom mycket tid på de flesta av sina fritidsaktiviteter. Men de anser att de lägger för mycket tid på tv, internet, sociala medier, mobilen och spelande. Det gäller särskilt flickor, som är mer självkritiska än pojkar när det gäller den egna medieanvändningen. Detta visar en stor undersökning som Statens medieråd gjorde 2014-15.

Undersökningen visar också att det inte är någon större skillnad mellan hur flickor och pojkar använder medier när de är små. Det är först i 9–11-årsåldern som flickors och pojkars användning börjar skilja sig åt.

Undantaget är datorspel. Där kan man se skillnader redan i treårsåldern – både gällande vilka spel man spelar och hur länge man spelar. Under förpubertet och pubertet spelar pojkar betydligt mer än flickor. Flickornas medieanvändning under tonåren domineras i stället av sociala medier, som de använder mer än pojkarna.

Lyssna på Statens mediepodd, avsnitt 1: Ung och uppkopplad. Tid: 47,41 min.

De flesta är ”högkonsumenter”

År 2005 var debutåldern för internetanvändning, det vill säga då fler än hälften i en ålderskull har använt internet, nio år. 2014 var debutåldern tre år.

Den dagliga internetanvändningen har sedan 1990-talet ökat i alla åldrar, främst bland tonåringar, där användningen idag ligger på cirka 95 procent.

Internetanvändning som sker någon eller några gånger i veckan ökar idag bland de yngsta. Bland barn 13–16 år ligger den på 100 procent och kan alltså inte öka mer.

Begreppet ”högkonsument” avser en person som använder en specifik medieform mer än tre timmar per dag och har använts i tidigare Ungar & medier-undersökningar. Idag kan detta mått sägas ha spelat ut sin roll. År 2014 använder tre fjärdedelar av 16-åriga flickor mobilen mer än 3 timmar per dag. Att vara ”högkonsument” är alltså vanligare än att inte vara det.

Nioåringarna har mobil

Vid nio års ålder har majoriteten en egen mobil. Från 11 år har 94 procent en egen mobil.

Vad gör man då med mobilen? I åldersgruppen 0–8 år är det främst underhållning som gäller – barnen spelar spel, tar bilder och lyssnar på musik.

Mellan 9 och 18 år ägnar man sig fortfarande mycket åt sådan underhållning, men kommunikation som samtal, sms, internet och sociala medier tar alltmer tid med stigande ålder.

Mobilsurfandet har ökat mycket kraftigt de senaste åren. År 2010 använde tolv procent av 15-åringarna internet i mobilen. 2014 använde 92 procent av 15-åringarna internet i mobilen. Den kraftiga ökningen av internet i mobilen beror på att smarta mobiler har fått sitt stora genombrott.

Sociala medier dominerar

Sociala medier är den vanligaste dagliga internetaktiviteten bland tonåringar.

Facebook var tidigare det överlägset mest populära sociala mediet. Nu är det i stället Instagram som gäller bland 9–16-åringar. Facebook är dock fortfarande populärast bland 17–18-åringar.

Det finns också skillnader mellan preferenserna hos flickor och pojkar. Instagram är överlag mer populärt bland flickor än bland pojkar – medan Facebook överlag är mer populärt bland pojkar.

Flickor använder sociala medier i högre utsträckning än pojkar. Det är också en större andel flickor som ägnar mer än tre timmar per dag åt sociala medier. Vid 17 års ålder ägnar 43 procent av flickorna mer än tre timmar per dag åt sociala medier, jämfört med 18 procent av pojkarna.

Mer nyheter via mobilen

Nyhetskonsumtionen förändras. Färre tar del av nyheter genom att läsa papperstidningar och titta på tv medan fler tar del av nyheterna via mobilen.

Det faktum att barn och unga idag har större tillgång till information än tidigare, inte minst genom mobiltelefonen, väcker ett antal frågor:

  • Hur formar det allt större informationsflödet barns bild av världen?
  • Hur ska barn kritiskt kunna granska de allt större mängder information som möter dem på nätet?
  • Hur kan de hantera risker som kan uppstå när de surfar?

Genom att vuxna ökar sin medie- och informationskunnighet, kan de bättre förstå det sammanhang barnen befinner sig i. På så sätt kan vuxna stärka barnen i att bli bättre rustade att hantera de olika situationer som kan uppstå i barns medievardag.

Att förstå mediers roll i samhället, att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information och att själv kunna kommunicera och skapa är idag nödvändiga kompetenser för alla – barn, unga och vuxna.

Siffrorna är hämtade från:

  1. Pojkar spelar betydligt mer än flickor i tonåren. Flickor är i sin tur mer aktiva än pojkar i sociala medier. Vad kan dessa skillnader bero på?
  2. Vid 9 års ålder har majoriteten en egen mobil – från 11 år har 94 procent en egen mobil och smarta mobiler dominerar helt. Vad innebär detta för risker och möjligheter?
  3. I vissa åldersgrupper är användningen av vissa medieformer numera så omfattande att en majoritet ägnar mer än 3 timmar per dag åt dem. Varifrån har denna tid tagits?


Statens medieråd: WebbfavoriterPDF (ur Jag <3 internet). Hur använder eleverna nätet? Vilka sajter tycker de är spännande och roliga? En övning där eleverna får lära dig och andra vuxna vad de gör på nätet. Åk 4-6.

Statens medieråd: Diskutera nätdilemmanPDF (ur Jag <3 internet). 11 diskussionskort kring vad som är rätt och fel och vad som kan innebära risker på nätet. Åk 4-6.

UR:s Är det sant? Att vara på internet.länk till annan webbplats Fördelar och risker med att finnas på nätet. Åk 4-6.

UR:s Mediatiden: Vem kan man lita på?länk till annan webbplats Vilka kanaler skapar de ungas världsbild? Åk 7-9.

UR Mediatiden: Vem är du på nätet?länk till annan webbplats Vem är du - och vem vill du vara? Åk 7-9.

Statens medieråd: Jag <3 internet - om rättigheter och skyldigheter på internet. Praktiska övningar och lektionsupplägg om allt från bilder, upphovsrätt, internetsäkerhet, hat och mobbning till sex och porr på internet. Åk 7-9, gymn.

UR:s Sexbyrån: Internet.länk till annan webbplats Om vett och etikett på nätet och vad man ska tänka på vid kontakt med främlingar. Särskolans åk 7-9, gymn.

UR:s Pop och politik: Datorn.länk till annan webbplats Datorn finns såklart med i popmusiken, antingen kan en låt handla om datorn, eller så låten gjord med hjälp av den. Internetexperten Inga Hamngren förklarar hur det gick till när internet slog igenom i Sverige. (Radio) Gymn.

Lgr 11 Samhällskunskap

Ur Samhällskunskapsämnets syfte

  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6

Information och kommunikation

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbild­ning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
  • Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Lgy11 Samhällskunskap

Ur Ämnets syfte

  • Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
  • I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
  • Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
  • Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Undervisningen i kursen ska bland annat behandla följande centrala innehåll:

1a1: Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.

Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.Kopplingar till läroplanen

Fler länkar till andra aktörers information på området:

Sammanfattande film om rapporten Barnen, Bris och it.länk till annan webbplats Rapporten Barnen, Bris och it 2014 innehåller exempel från barns och ungdomars egna berättelser om sin vardag online och jämförelser med statistik om barns och ungas medievanor från Ungar & medier 2012/13.

Surfa Lugnt: fem tips för ökat vuxenengagemang i ungas vardag på nätet.länk till annan webbplats Surfa Lugnts folder ger dig råd om hur du kan engagera dig i ungas nätvardag samt hur du Facebookar smart.

UR Samtiden: Ett datorfilter i huvudet – vad du som vuxen bör veta om unga på nätet.länk till annan webbplats Surfa Lugnt har tagit fram ett paket för lärare och andra som ska prata med unga om sexuell utsatthet på nätet. Johnny Lindqvist berättar hur man till exempel på föräldramöten kan arbeta med detta som underlag.

UR Samtiden: Unga och internet.länk till annan webbplats Hur ser ungdomars liv på Internet ut? Och hur påverkar detta nätliv i sin tur ungdomarnas övriga liv utanför Internet?

UR: Internet i vår tjänst – Ett offentligt privatliv.länk till annan webbplats Idag lever många av oss en stor del av våra liv på nätet och förser på så sätt många företag med information om oss själva, om vad vi gillar och vilka vänner vi har. Men vad gör de med uppgifterna?

UR:s Anaconda: Spelgalen.länk till annan webbplats Vi tar steget in i dataspelens värld - en värld som bjuder på verklighetsflykt men också på nya kontakter.

UR Samtiden: Snärjd i nätet.länk till annan webbplats Vem garanterar individens integritet? Gör de sociala medierna oss friare eller blir vi mer kontrollerande, fångande i nya normer och sociala roller?

UR:s Ett evigt berättande - Nätberättandetlänk till annan webbplats Datorn och internet har frigjort berättarlustan och ökat tillgängligheten. Många lärare tvekar inför att använda sig av nätet i sin pedagogik, men Sara Rudenmo, blivande svensklärare, kommer att undervisa om många sorter skrivande, inte minst på nätet.

UR:s Anaconda: My Tube.länk till annan webbplats Idag är det möjligt att förverkliga sina drömmar och skapa sig ett namn tack vare Internet och sajter som YouTube och MySpace. Åk 7-9.

UR Hits och historia: Datorn.länk till annan webbplats Datorn, prylen vi inte kan leva utan, har gjort, och gör, avtryck i musiken. Antingen kan låtar handla om datorer eller så är låtarna gjorda med hjälp av dem.