Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd

Social online

Senast uppdaterad: 2016-05-04

Bild på en halvglob täckt med bilder på ansikten. Pixabay cc-licens: geralt.

Vi har idag en mängd nya kontaktytor mot både nära och avlägsna vänner. Särskilt flickor i tonåren är aktiva i sociala medier. Pixabay cc-licens: geralt.

Sociala medier ger användarna möjlighet att bygga nya, och fördjupa redan etablerade sociala relationer. Sociala medier som Facebook, Twitter eller Instagram, bygger på att deltagarna själva skapar innehåll och underhåller sina sociala nätverk.

För många människor – särskilt unga – är internet ständigt tillgängligt via mobilen i fickan. Många unga kommunicerar, konsumerar och producerar innehåll under stora delar av sin vakna tid. Sociala medier innebär också att vi kan kommentera och betygsätta innehåll, hitta andra att diskutera med, be om hjälp och hjälpa andra.

Sociala medier blir också en arena där vi bygger en bild av oss själva, samt skapar och upplever sociala gemenskaper i vardagslivet. Det är därför viktigt att inte betrakta livet på nätet som åtskilt från ”det verkliga livet”.

Läs mer om hur unga resonerar kring sociala medier i rapporten ”Duckface/Stoneface. Sociala medier, onlinespel och bildkommunikation bland killar och tjejer i årskurs 4 och 7”.

Sociala inslag viktigt för båda könen

Internets sociala funktioner är populära bland både pojkar och flickor. Undersökningen Ungar & medier 2015 visar att bland tonåringar är användning av sociala medier den vanligaste dagliga internetaktiviteten.

Instagram har ökat kraftigt i popularitet och är numera den mest populära tjänsten, framförallt bland flickor. Facebook, som tidigare dominerade, har tappat i popularitet, framförallt bland de yngre.

Flickor använder generellt sociala medier i större utsträckning än pojkar. Var tredje 14-årig flicka ägnar mer än 3 timmar per dag åt sociala medier.

Pojkar fokuserar i större utsträckning på dator- och tv-spel. I flera av de mest populära spelen är social interaktion en central del av spelandet och de kan därför ses som sociala medier i spelform. Bland 13-åriga pojkar ägnar 46 procent mer än 3 timmar per dag åt dator- och tv-spel.

Bildens ställning i sociala medier

En stor del av ungas internetkommunikation sker genom bilder som publiceras på mer eller mindre öppna plattformar. Bilderna kan användas istället för text för att berätta något och blir socialt betydelsefulla genom att de kommenteras av den som lägger upp dem, och av de som tar del av dem. Att gilla en bild på Instagram innebär ofta något mer än att visa att man gillar eller inte gillar det bilden föreställer – man markerar vänskap och kontakt.

En typ av bilder som många pratar om är så kallade ”selfies” – självporträtt tagna med mobilkameran. Bland unga finns en stark medvetenhet om vilka bildkonventioner som gäller för flickor respektive pojkar. Bland flickor är det vanligt att redigera bilderna i förskönande syfte, att le mot kameran eller att pluta med munnen och göra ett så kallat ”duckface”. Normen bland pojkar är snarare att framstå som oberörd men handlingskraftig, i ett så kallat ”stoneface”.

Bilder, kommentarer, taggar och likes blir en del i ett pågående socialt spel där det som sker online och offline i allt högre utsträckning sammanflätas.

Utforska och bygga identiteter

De sociala medierna gör det möjligt att finna och skapa gemenskaper som inte begränsas av geografisk plats. Särskilt i tonåren är det viktigt att kunna utforska och utveckla sin identitet. Då kan internet vara den plats där man kan prova nya tankar eller sätt att agera.

Sociala medier tillhandahåller också möjligheten att medvetet bygga bilden av oss själva – vår identitet. Även om en person inte går så långt att den låtsas vara någon annan, så kan hen välja att lyfta fram och förstärka de egenskaper som bygger status i vänkretsen online. Det kan handla om att dela med sig av bilder som framställer personen på ett positivt sätt, att publicera länkar till artiklar som visar på ett engagemang i vissa frågor eller visa att hen känner ”rätt” människor.

Skapa delaktighet och engagemang

Sociala medier erbjuder möjligheter att väcka diskussioner i olika frågor, både inom begränsade kretsar och i större skala. Diskussioner kan ske via bloggar, mobila appar, online-spel, wikier, podradiosändningar, kommentarsfält, olika forum, videor på YouTube, sociala plattformar som Facebook och Instagram eller mikrobloggar som Twitter.

Via sociala medier kan engagemang och mobilisering snabbt skapas. Ett exempel är den demonstration mot rasism i Stockholmsförorten Kärrtorp, i december 2013, som samlade mellan  15 000 och 20 000 personer via ett upprop på Facebook.

Det är alltså inte längre bara de med tillgång till de traditionella mediekanalerna som kan göra sin röst hörd – i sociala medier har fler möjlighet att dela med sig och ta del av andras tankar och åsikter. Innehållet har till stor del skapats av användarna själva, vilket kan innebära att en större mångfald av åsikter kommer till tals. Samtidigt är det viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt till den information man möter i de sociala medierna.

  1. Vilket av följande två påståenden instämmer du mest i och varför?
    a) Sociala relationer via nätet berikar relationer i det fysiska livet.
    b) Sociala relationer via nätet är på bekostnad av relationer i det fysiska livet.
  2. Sociala medier erbjuder möjlighet att väcka diskussion i olika frågor. Vilka frågor får genomslag i sociala medier och vilka får det inte (trots att det kan vara viktiga frågor)?
  3. Går det att välja bort att ha ett personligt varumärke idag? Motivera.
  4. Förstärker sociala medier vissa beteenden? I sådant fall vilka?

UR:s Är det sant? Att vara på internet. länk till annan webbplatsFördelar och risker med att finnas på nätet. Åk 4-6.

Statens medieråd: Känslobarometern, (Lektion nr 3 i "Jag <3 internet"). Låt eleverna ta ställning till olika scenarier och fundera på vad som känns jobbigt eller inte med olika situationer på nätet. Åk 4-6.

Statens medieråd: Diskutera nätdilemman (Lektion nr 4 i "Jag <3 internet"). 11 diskussionskort kring vad som är rätt och fel och vad som kan innebära risker på nätet. Åk 4-6.

UR:s Mediatiden: Vem kan man lita på?länk till annan webbplats Vilka kanaler skapar de ungas världsbild? Åk 7-9.

Mediekompass: ”Facebookare” mindre lyckliga än andra - eller?länk till annan webbplats En svensk studie från Göteborgs universitet visar att vissa Facebook-användare mår sämre ju mer tid de lägger på sin sida. Är det Facebook som skapar olyckliga människor eller är det de redan olyckliga som spenderar tid på sociala medier? Öka elevernas digitala kompetens genom att diskutera studien och reflektera kring klassens egen mediekonsumtion. Åk 6-9, gymn.

UR:s Medialized - A thread in the web.länk till annan webbplats De sociala medierna har de senaste åren revolutionerat all mediekonsumtion. Facebook och Twitter har blivit maktfaktorer och gett politiska rörelser ny kraft. Gymn.

Kopplingar till läroplanen Lgr11

Ur Samhällskunskapsämnets syfte

● reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
● uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
● söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6

Information och kommunikation
● Informationsspridning, reklam och opinionsbild­ning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
● Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9

Information och kommunikation
● Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
● Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
● Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Lgy11 Samhällskunskap

Ur Ämnets syfte

● Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
● I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
● Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
● Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Undervisningen i kursen ska bland annat behandla följande centrala innehåll:

1a1: Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

Länkar till andra aktörers information på området:

SvD: Apparna unga flockas kring.länk till annan webbplats Läs mer om de hetaste mobilapparna bland unga just nu.

UR Samtiden: Så använder unga sociala medier.länk till annan webbplats Var rör sig barn och unga på nätet och hur agerar de? Och hur kan vuxna ta reda på var barnen rör sig och vad de råkar ut för?

UR Samtiden: Sociala medier som verktyg.länk till annan webbplats Peter Rydén, skolbibliotekarie på Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn, berättar hur han använder blogg, Twitter och Facebook som digitala verktyg för att stimulera elever och lärare.

UR Samtiden: Sociala medier och lärande.länk till annan webbplats Hur förändras medielandskapet och lärandet när vi går från trycka till digitala källor? Utifrån exemplen Wikipedia och Facebook berättar Fredrik Hanell, forskare i biblioteks- och informationskunskap vid Lunds universitet, vad sociala medier kan tillföra i lärmiljöer.