Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd

Vem bekostar medierna?

Senast uppdaterad: 2016-10-31

Mynt på ett bord. Stocksnap cc-licens: Negative Space.

Många medier är reklamfinansierade. Stocksnap cc-licens: Negative Space.

Vi är vana vid att medierna finansieras med avgifter eller med reklam, men en ny valuta på internet är informationen om oss som konsumenter.

På internet är mycket gratis men en del företag lever på mediekonsumenternas digitala fotspår som kan säljas vidare för riktad reklam. Det är därför viktigt att känna till hur mediernas finansiering fungerar och kanske vara restriktiv med den information som vi lämnar ut.

I Sverige har vi två typer av traditionella massmediebolag:

  • Public service, som finansieras genom radio- och tv-avgiften.
  • Reklamfinansierade medier.

Utöver dessa finns också en rad medier som drivs utan kommersiellt intresse.

Avgiftsfinansierad public service

Public service, det vill säga SVT, UR och Sveriges Radio, finansieras alltså huvudsakligen genom den allmänna radio- och tv-avgiften. Det förekommer också, i viss utsträckning, en finansiering genom annonsintäkter från vissa typer av program, framför allt sportevenemang.

Public service är från början en mediepolitisk term som kommer från brittiska BBC. I Sverige brukar public service översättas med radio- och tv-verksamhet ”i allmänhetens tjänst” och bygger på en föreställning om att medier bör ha ett bestämt samhällsansvar.

Public service ska erbjuda ett varierat programutbud där både kvalitet och bredd betonas, program för kulturella och språkliga minoriteter, samt objektiv nyhetsrapportering om samhällsfrågor.

Public service är oberoende från kommersiella och politiska intressen och drivs fristående från staten, genom en stiftelse.

Staten kan påverka villkoren för public service genom lagstiftning och sändningstillstånd för radio och tv – men staten kan inte påverka innehållet utöver de riktlinjer som återfinns i sändningstillståndet.

Kommersiella medier

Kommersiella medier är medieföretag som drivs i bolagsform. Syftet är i första hand att generera vinst åt bolagsägarna. Kommersiella medier har traditionellt finansierats genom annonsintäkter, det vill säga de är reklamfinansierade. TV4, radiokanaler som Mix Megapol och nyhetstidningar som Dagens Nyheter, Metro och Aftonbladet är exempel på kommersiella medier.

Kommersiella medier får också intäkter genom försäljning av lösnummer (papperstidningar), eller genom prenumerationstjänster – exempelvis genom att sälja tillgången till ett visst material eller till vissa kanaler hos ett tv-bolag.

Ju fler tittare, lyssnare eller läsare en kommersiell medieaktör har, desto attraktivare och dyrare blir annonsplatsen för annonsörerna. Därför är det viktigt för reklamfinansierade medier att locka till sig så många mediekonsumenter som möjligt – något som har stor inverkan på medieinnehållet. Exempelvis kan smala program med färre tittare väljas bort av kommersiella skäl, och medieinnehåll kan anpassas efter annonsörers önskemål och inriktning.

Statligt stöd till medier

I Sverige har vi olika former av skattefinansierade stöd till både massmedier och mindre, nischade medier. De vanligaste stöden är presstödet, som innebär att staten delfinaniserar dagstidningar i syfte att bibehålla en viss mångfald på mediemarknaden.

Det offentliga delfinansierar också produktionen av biograffilm genom Svenska Filminstitutet, och mindre kulturtidskrifter genom kulturtidskriftsstödet.

Nya digitala finansieringsformer

Under andra kvartalet 2013 redovisade ”gratistjänsten” Facebook en vinst på 333 miljoner dollar.

Det finns olika finansieringsformer i den digitala medievärlden, allt från medietjänster som Netflix – som bygger på intäkter från prenumeranter – till transaktionsfinansierade medietjänster, som till exempel Itunes store, där användaren betalar för nedladdade musikfiler.

Finansieringsformerna förändras snabbt. Så kallade free-2-play-tjänster (in-game transactions) blir allt vanligare. Det innebär att du kan spela digitala spel gratis, men kanske måste betala för att kunna avancera i spelet eller förbättra dina spelegenskaper. De ekonomiska transaktionerna är en del av spelets uppbyggnad och infrastruktur.

Personlig information säljs

Mycket av innehåll och tjänster på internet kan upplevas som gratis av användaren, men är det inte. Aktörer som Facebook och Google samlar in och bearbetar personlig information om sina användare. Denna information säljs sedan vidare till annonsörer.

Som en följd kan du mötas av riktad reklam, det vill säga reklam som är anpassad efter vilka uppgifter du lämnar ut på sociala nätverkssidor. Det kan handla om vilka webbsidor du besöker och vad du skriver i dina e-mejl.

Informationen som samlas in och analyseras av kommersiella aktörer påverkar också hur vi använder internet. Vi presenteras länkar anpassade efter vår sökhistorik och erbjudanden om varor och tjänster baserade på vad vi skrivit i e-post när vi använder Googles mailtjänst Gmail.

Om du och en vän använder Google för att göra en sökning på samma ord, men från olika datorer, kommer ni troligen att få olika resultat. Sökresultaten är delvis baserade på de tidigare sökningar ni gjort och all annan information som ni publicerat eller kommunicerat via en viss anslutning eller ett visst konto.

Medie- och informationskunnighet handlar därför också om kunskapen om vad som kan hända med den information vi lämnar ut om oss själva, och vad som blir följden när vi godkänner användarvillkoren för kommersiella internettjänster.

1. Är det rimligt att information i allt högre grad förväntas vara gratis?

2. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att din profil kartläggs på nätet?

3. Hur kompletterar olika typer av mediebolag varandra? Finns det någon typ som kan/bör tas bort, förändras eller läggas till? Motivera.

Konsumentverket: Var och varför finns reklam?länk till annan webbplats Ett introduktionspass på ämnet reklam där eleverna får fundera på var och varför den finns, men också skapa egen reklam. Åk 4-6.

UR:s Är det sant? - Reklam.länk till annan webbplats Hur fungerar reklam? Och får man göra smygreklam? Åk 4-6.

UR:s Mediatiden: Vem kan man lita på?länk till annan webbplats Vilka kanaler skapar de ungas världsbild? Åk 7-9.

Mediekompass: Tidningskris – spelar det roll?länk till annan webbplats I dagens allt mer digitaliserade värld är färre beredda att betala för tidningen de läser. Tidningarna går därmed miste om intäkter och tvingas till nedskärningar. Hur påverkar nedskärningarna det svenska samhället? Åk 6-9, gymn.

UR:s Medialized: A thread in the web.länk till annan webbplats De sociala medierna har de senaste åren revolutionerat all mediekonsumtion. Företagen har också insett vilken potential de sociala medierna har att nå ut till rätt målgrupp. Gymn.

UR:s Medialized: Just say yes.länk till annan webbplats Varje dag möts vi av tusentals uppmaningar att säga ja. Men vad är det som får oss att säga ja till budskap i reklam eller från makthavare? Gymn.

Kopplingar till läroplanen Lgr11

Ur Samhällskunskapsämnets syfte

  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6

Information och kommunikation

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbild­ning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
  • Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Lgy11 Samhällskunskap

Ur Ämnets syfte

  • Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
  • Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
  • Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Undervisningen i kursen ska bland annat behandla följande centrala innehåll:

1a1: Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.

Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

UR Samtiden: Journalistik i förändring.länk till annan webbplats En diskussion om journalistikens framtida affärsmodeller.

UR Samtiden: Framtidens nyheter på webben.länk till annan webbplats Eftersom alla idag kan nå ut med information måste journalister samarbeta med andra för att fördjupa journalistiken. Men hur gör man det?

UR Samtiden: Skeptikerkongressen – Hur reklam styr dagens media.länk till annan webbplats När nyhetsredaktioner drar ner på personal och andra resurser gynnar det PR-byråerna, som producerar artiklar förvillande lika en nyhetsartikel. Men i själva verket är det reklam för en produkt.