Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd

Vad blir en nyhet?

Senast uppdaterad: 2015-10-23

Bild på en man som biter en hund i örat. . Flickr cc-licens: iamliam.

"Man bet hund" – större nyhet än "Hund bet man". Flickr cc-licens: iamliam.

Hur kommer det sig att rubriken ”Man bet hund” väcker större uppmärksamhet än ”Hund bet man”? Och varför får vardagliga företeelser i Sverige ofta större uppmärksamhet än omtumlande händelser långt bort?

Det handlar om mediernas nyhetsvärdering – det vill säga hur medierna väljer ut händelser som blir nyheter, och vilket utrymme dessa får i nyhetsflödet.

Nyhetsvärdering baserar sig på en mängd olika kriterier. Här följer några av de vanligaste:

  • Närhet – händelsen inträffar geografiskt, tidsmässigt eller kulturellt nära.
  • Avvikelse – händelsen är ovanlig, oväntad eller dramatisk.
  • Negativ händelse – dåliga händelser har högt nyhetsvärde.
  • Händelsen involverar många människor.
  • Händelsen får konsekvenser för många människor.
  • Händelsen kan följas under en längre tid.
  • Nyhetsproducenten är ensam om nyheten.
  • Händelsen involverar berömda personer eller personer med inflytande över samhället.
  • Det finns bildmaterial som skildrar händelsen. 

 Ytterligare punkter kan adderas till listan, men en nyhet behöver inte uppfylla alla kriterier.

Vad publiken vill ha

Kriterier för nyhetsvärdering anpassas också efter den specifika nyhetsproducenten. Nyheter i public service (SVT, UR och SR) bedöms delvis på andra grunder än kommersiella nyhetsproducenters.

Nyhetsvärdering kan göras utifrån

  1. normativa kriterier, som bygger på en uppfattning om vad publiken bör få för typ av nyheter, eller
  2. kommersiella kriterier, som bygger på en uppfattning om vad publiken vill ha, det vill säga vad som säljer bäst på en nyhetsmarknad.

I praktiken görs nyhetsbedömningar i många medier, inklusive public service, genom en kombination av de två typerna av kriterier.

Vinklar och förenklingar

Ett annat viktigt begrepp för att förstå hur nyhetsmedier fungerar är medielogik.

Medielogiken handlar om de tekniker som används när journalistiken omvandlar händelser till nyheter. 

Följande fem tekniker används ofta för att göra nyheter mer attraktiva för publiken.

  • Tillspetsning – händelsen förses med en viss vinkel.
  • Förenkling – händelsen förenklas och flera perspektiv uteblir.
  • Konkretisering – händelsen görs tydlig för läsaren.
  • Polarisering – motsättningar betonas eller förstärks.
  • Intensifiering – nyheten framhäver händelsen i termer av drama och konflikter. 

Både nyhetsvärdering och medielogik är användbara termer i förståelsen för varför nyheter ser ut på ett visst sätt och varför vissa händelser blir nyheter medan andra inte blir det. ”Hund bet man” är inte tillräckligt avvikande från det förväntade. Det är däremot ”man bet hund”.

Nyheters dramaturgi

Vissa medieforskare talar om att nyheter kan förstås som drama - att man rapporterar om en händelse i form av en berättelse. Dramats kännetecken återfinns i de flesta berättelser. En nyhetsberättelse ska ha en tydlig struktur (en början, en mitt och ett slut), en konflikt och ett problem som måste lösas, eller som åtminstone leder till nyhetsberättelsens upplösning.

En historia behöver också tempoväxlingar, där händelsen utvecklas och nya element tillförs allt eftersom. När journalisten skapar en nyhet av en händelse följer hen ofta en viss dramaturgi.

En effektiv dramaturgi handlar ofta om att berätta om motpoler: den lilla människans kamp mot makten eller onda människors övergrepp mot oskyldiga personer. Sådana roller används för att göra nyheten mer spännande, så att vi nyhetskonsumenter ska kunna känna igen historien och kunna identifiera oss med dess aktörer.

Ett vanligt grepp är också att låta en enskild person berätta om sina upplevelser. På så sätt får vi se hur vanliga människor påverkas av nyhetshändelsen. Vi behöver ett övergripande sammanhang för att förstå vad som hänt, men en enskild individs berättelse ger historien känsla och nerv.

1. Det är intressant att se vad det är som får stor spridning i sociala medier jämfört med i traditionella medier. Journalister kan idag med exakthet mäta vilka nyheter som får störst spridning – men är det därmed sagt att det är likvärdigt med att dessa nyheter är de mest relevanta eller de med högst kvalitet?

2. Vad vi väljer att dela på till exempel Facebook påverkas i hög grad av den bild av oss själva som vi vill förmedla till andra. PR-konsulten Ryan Holiday har i sin bok ”Trust me, I’m lying” påpekat att vi till exempel nästan aldrig vill sprida vidare bilder av hopplöshet. Journalisten och författaren Anders Mildner menar att vi idag vet alldeles för lite om de psykologiska mekanismerna bakom internetlogiken och varför vissa nyheter får stor viral spridning i de sociala medierna. Riskerar vi att skildringar av verkligheten väljs bort bara för att de aldrig kommer att nå ”klick-toppen”? Vad gör det i så fall med vår verklighetsuppfattning?

3. Hur skulle du med egna ord förklara uttrycket ”medievriden”? Anser du att det är ett bra beskrivande uttryck eller inte?

4. Kan du komma på något eget exempel på medievriden journalistik?

5. Sprider du vidare i sociala medier? Om ja, vad avgör om du sprider något eller inte? Vad kan du hitta för likheter och skillnader mellan journalisternas parametrar för nyhetsvärdering och det du sprider själv?

6. Vad kan det få för negativa konsekvenser för dig personligen och för samhället i stort att vissa skildringar av verkligheten väljs bort och att andra blir virala?

7. Hur kan man undvika att hamna i en tillrättalagd mediebubbla som bara bekräftar den egna världsbilden? Fundera fram tre förslag.

Åk 1-9, gymn.
Mediekompass: Varför hamnar cricket på förstasidan i Australien?länk till annan webbplats Övningar i nyhetsvärdering.Varför får vissa nyheter stort genomslag och medieutrymme medan andra knappt syns i tidningen?

Åk 4-6.
UR:s Är det sant? - Nyheter.länk till annan webbplats Vem bestämmer vad som är en nyhet och varför är det viktigt att så många som möjligt kommer till tals i en nyhet?

Åk 7-9.
UR:s Mediatiden: Vem kan man lita på?länk till annan webbplats Dagens unga är ofta missnöjda med traditionella medier. Hur ser medievanorna ut för de unga? Vilka kanaler skapar de ungas världsbild?

Åk 7-9, gymn.
Mediekompass: Analysera nyhetsvärderingen.länk till annan webbplats Varifrån kommer rapporteringen? Vilka är det som återger nyheterna?

Gymn.
UR:s Medialized: What's on tonight?länk till annan webbplats Vad är det egentligen som avgör vad som passar i in i TV?

Gymn.

Kopplingar till läroplanen Lgr11

Ur Samhällskunskapsämnets syfte

● analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
● analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
● uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
● söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
● reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6

Information och kommunikation
● Informationsspridning, reklam och opinionsbild­ning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
● Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

Beslutsfattande och politiska idéer

● Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fat­tas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elev­råd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9

Information och kommunikation
● Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
● Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
● Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Rättigheter och rättsskipning

● Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter.

Gy11 Samhällskunskap

Ur Ämnets syfte
● Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
● I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
● Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
● Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
● Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Undervisningen i kursen ska bland annat behandla följande centrala innehåll:

1a1: Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.

Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

Publicerat i P1: Mediernas kommersialisering - mera myt än sanning?länk till annan webbplats Har nyheterna snuttifierats, trivialiserats och personifierats i våra dagstidningar? Medieprofessor Ingela Wadbring om hur innehållet har förändrats i ett antal svenska dagstidningar mellan 1960 och 2010.

UR Samtiden: Internet och revolutionärerna – Nya medier i en ny värld.länk till annan webbplats Genom att följa skeenden i realtid via datorn och väga samman människors berättelser från sociala nätverk kan vi idag få en bättre bild av nyhetsflödet och minska inflytandet från nyhetsvärderingens grindvakter, så kallade gatekeepers.

Varför tar medierna upp vissa ämnen men inte andra?länk till annan webbplats Kolla in UR:s programserie Medialized!

UR:s Är det sant? – Nyheter.länk till annan webbplats Vem bestämmer vad som är en nyhet? Nyhetsankaret Anna Ankare får veta att hon inte kan läsa en nyhet om sin egen hund för det intresserar bara henne. Och så får vi veta att det är viktigt att så många olika åsikter som möjligt kommer fram i en nyhet.