Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd

Så söker du information — checklista

Senast uppdaterad: 2015-12-09

Bild på en karta med händer som håller i den. Unsplash CC0-licens: Sylwia Bartyzel.

Hur hittar vi relevant information i dagens överflöd? Unsplash cc-licens: Sylwia Bartyzel.

Före internets genombrott var vi i hög utsträckning hänvisade till information som någon annan valt ut åt oss: i dagstidningar, tv eller radio bestämde redaktörer vad som skulle spridas vidare till publiken.

Idag, när det finns nästan obegränsat med informationskällor på internet, behöver var och en av oss verktyg och kompetens för att bedöma vad som är sant och relevant.

Här är en checklista för hur du, steg för steg, gör bra sökningar på internet.

1. Vad vill jag veta?

Börja med att formulera en fråga: exakt vad är det jag vill veta? Om du inte vet så mycket om ämnet kan du först behöva söka information för att kunna ringa in frågeställningen.

2. Välj ut sökord

När du formulerat frågeställningen gäller det att välja ut sökord. Prova att kombinera olika sökord och att använda synonymer.

Du kan också anpassa din sökning till att bara gälla en viss tidsperiod (t.ex. ”senaste månaden”) eller ange sökord som inte ska vara med för att utesluta irrelevanta resultat.

Att söka på engelska eller något annat språk kan ge mer relevant information i vissa ämnen än att bara söka på svenska.

3. Välj bra källor

I listan över sökresultat framgår från vilka källor sökmotorn hämtat informationen. Vilka källor som är bäst beror på vad du vill veta och på din förkunskap om ämnet.

Om du redan vet att det finns en källa som är expert på det område du är intresserad av kan det vara bäst att gå direkt dit. Söker du till exempel statistik om befolkningen i Sverige har med all säkerhet Statistiska centralbyråns hemsida mest relevant information.

4. Anpassa antalet träffar

Fick du ett resultat som är alldeles för omfattande för att kunna hantera? Prova att begränsa sökningen på följande sätt:

  • Välj språk genom att endast söka sidor på svenska.
  • Begränsa sökningen till en speciell webbplats. Om du till exempel vill veta vad Dagens Nyheter har skrivit om Barack Obama, skriv ”Barack Obama” site:dn.se.
  • Använd ett mer specifikt ord (stäppelefant istället för elefant, angorakatt istället för katt).
  • Lägg till fler sökord (elefanter ”sri lanka”) (angorakatter mat motion).
  • Skriv in en hel fras med citationstecken runt om: ”Vilka vitaminer finns i blåbär?”, ”Så fungerar Creative Commons”.
  • Sätt minustecken framför sökord som du inte vill ska finnas med i resultaten från dina sökningar. Om du vill läsa om bilar, men inte om SAAB, skriv: bilar –SAAB.
  • Välj en speciell typ av dokument, till exempel pdf-filer eller wordfiler. Om du vill hitta undersökningar om internetanvändning prova att skriva internetanvändning filetype:pdf.

Blev sökresultatet för begränsat? Då kanske du har använt för snäva sökbegrepp. Prova följande:

  • Sök på fler språk än svenska (i Google väljer du att söka på webben istället för sidor på svenska).
  • Försök att byta ut ditt sökord mot en bredare term (skriv elefant istället för stäppelefant).
  • Använd endast ett eller ett par sökord och inte fraser inom citationstecken.

5. Spara källorna

När du fått ett resultat du är nöjd med, notera källan. Skriv till exempel ner bokens titel, författare och vilken sida du hittat informationen på.

Tänk också på att det är lätt att ändra information på nätet, så ta en skärmdump av sidan och ange datum när du hämtade informationen.

6. Kolla källan

Kontrollera att källan verkar vara trovärdig. Ta reda på vem som står bakom informationen du har hittat och vilket syfte som finns med publiceringen.

Oavsett vilken källa du använder så skall du alltid ställa dig frågan: Vem säger vad till vem och i vilket syfte?

Råden är baserade på Skolverkets rekommendationer i Kolla källan.

 

Fler söktips

Söker du specifik information om ett ämne kan det vara bra att göra en sökning på uppslagssajten Wikipedia.

Prova även att använda avancerad sökning i Google eller i någon av de andra söktjänster som du använder. Där finns fler tips på hur du kan variera dina sökningar.

Letar du uppgifter om böcker, tidskrifter, noter, avhandlingar, kartor med mera finns Libris, de svenska universitets- och forskningsbibliotekens söktjänst.

Har du tillgång till ett bibliotek? Fråga en bibliotekarie. De är experter på informationssökning och kan ge många goda råd och tips. Ofta har bibliotek tillgång till databaser som inte är fritt tillgängliga för allmänheten.

Åk 4-6
UR:s Är det sant? Källkritik.länk till annan webbplats Är allt som sägs och skrivs sant? Vad betyder det egentligen att vara källkritisk? Och hur vet man om man kan lita på en källa?

Åk 5-6
Mediekompass: Vad i medierna kan man lita på?länk till annan webbplats Övningen lära eleverna att jämföra källor och att pröva deras tillförlitlighet.

Åk 7-9
UR:s Mediatiden: Vem kan man lita på?länk till annan webbplats Vilka kanaler skapar de ungas världsbild?

Åk 6-9, gymnasiet. 
Mediekompass: Koll på källor på nätet.länk till annan webbplats Internet ger oss snabbt tillgång till kunskap från många källor men vi måste själva ta ställning till hur tillförlitlig informationen är. Övningen ökar elevernas källkritiska förmåga inför elevarbeten på egen hand.

Gymnasiet.
UR:s Medialized: Nothing but the truth.länk till annan webbplats Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas egna åsikter eller av aktörer som vill påverka medierna i olika riktningar?

Gymnasiet.
UR:s Medialized: Your place or mine?länk till annan webbplats Konflikten mellan israeler och palestinier har pågått i nära ett sekel och fördjupas genom att de båda gruppernas medier skildrar konflikten på så olika sätt. Analysera två mediala versioner.

Kopplingar till läroplanen Lgr11

Ur Samhällskunskapsämnets syfte

● Söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6

Information och kommunikation
● Informationsspridning, reklam och opinionsbild­ning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
● Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9

Information och kommunikation
● Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
● Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
● Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Lgy11 Samhällskunskap

Ur Ämnets syfte

● Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
● I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
● Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
● Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
● Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Undervisningen i kursen ska bland annat behandla följande centrala innehåll:

1a1: Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

1a2: Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

1b: Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

.SE: Flöden, kvitter och statusuppdateringar - en guide om omvärldsbevakning på nätet.länk till annan webbplats Mängden information på nätet växer i ett rasande tempo. Som användare behöver man verktyg för att filtrerar ut det som man är intresserad av.

UR Samtiden: Skolbiblioteken.länk till annan webbplats Skolbiblioteken behövs för att stärka elevernas läsförmåga, lära dem informationssökning och inte minst att kritiskt granska källor. Men skolbiblioteken kan ha mycket skiftande kvalitet.

UR Samtiden: Delaktighet i den digitala verkligheten.länk till annan webbplats Informationsfriheten är grundläggande i vårt samhälle. Men mängden information kräver sortering. Vilka gränser och hinder bygger vi in i informationsteknologin och vem är det som utesluts?

UR Samtiden: Snärjd i nätet.länk till annan webbplats Internet är fritt men domineras av jättar som Google och Facebook. Vem garanterar individens integritet och vem slår vakt om demokratin? Och gör de sociala medierna oss friare eller blir vi mer kontrollerande, fångande i nya normer och sociala roller?

UR Samtiden: Google och framtiden Paneldebatt om Googles makt.länk till annan webbplats