Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd

Olika typer av reklam

Senast uppdaterad: 2017-01-03

Tunnelbanevagn med mycket reklam. Flickr cc-licens: sinkdd.

Vi omges av reklam, både ”öppen” och dold. Flickr cc-licens: sinkdd.

Reklam finns i tv och radio, på nätet, i datorspel, tidningar och filmer. Reklamen kan ha en tydlig avsändare eller vara insmugen till exempel i form av produktplacering i en tv-serie. Som mediekonsument är det viktigt att känna till hur reklam fungerar.

Man kan dela in reklam i två typer; reklam med tydlig avsändare och dold reklam.

          1. Reklam med tydlig avsändare

Den vanligaste formen av reklam avbryter tv-program, fyller upp tidningssidor och poppar upp när vi klickar på en länk på internet. Den här typen av reklam är tydlig i sitt syfte att få oss att köpa något, och är därför oftast lätt för mediekonsumenten att identifiera.

Reklamen utformas visserligen på olika sätt beroende på vilket medium den anpassas till, men den har en tydlig avsändare och är som regel visuellt och publiceringsmässigt åtskild från övrigt medieinnehåll.

          2. Den dolda reklamen

I takt med att reklam blir lättare för konsumenter att välja bort, blir reklamproducenterna allt mer beroende av vad som kan definieras som ”dold reklam”.

Dold reklam är integrerad i andra medietyper och ser inte ut som ”vanliga” reklambudskap. Det gör att den blir betydligt svårare för oss som mediekonsumenter att upptäcka, och sätter därför vår förmåga att tänka kritiskt på ett extra hårt prov. 

Dold reklam i journalistik 

En typ av dold reklam är reklam som ser ut som en journalistisk text, alternativt reklam som är inbäddad i journalistiska texter. Genom att använda det redaktionella formatet får reklamen ökad trovärdighet. Det kan vara en reklambilaga som ser ut att tillhöra tidningen, eller en undersökning som bekostats av ett företag men som lanseras som en nyhet utan att detta framgår av texten. 

Produktplacering 

Vilken bil kommer James Bond att köra i nästa film? Vilken klocka zoomar fotografen in på? Bil- eller klocktillverkaren har betalat för att deras produkt ska synas i ”rätt sammanhang” – ett sammanhang som inte uppfattas som traditionell reklam. 

Företag använder offentliga, och gärna beundrade personer, för att deras varumärken ska associeras med den personen och situationen. Filmer kan vara finansierade av olika typer av produktplaceringar som kopplas till medieinnehållet. 

En tumregel är att om ett varumärke syns tydligt i bild, så har någon betalat för att det ska finnas där. 

Gråzoner för produktplacering 

Inom journalistik är mediebolagen mer restriktiva och noggranna med produktplacering, men det finns en hel del gråzoner. Om en tidning ska testa en ny bil, kanske de får göra det på en racingbana, kanske med övernattning och en dyr middag. Kanske får tidningen ensamrätt på reportaget. Mediebolag och bolag som vill få uppmärksamhet hamnar på detta sätt i en sorts symbios – mediebolagen kan rapportera om något exklusivt och produkten exponeras. 

Sponsring

Definitionen av sponsring är när en person eller ett företag bekostar eller ansvarar för en viss verksamhet för att få göra någon form av reklam i utbyte. Det kan handla om ett evenemang som ett företag vill sammankopplas med. På så sätt vill man stärka bilden av sig själv och sin egen trovärdighet.

Sedan 1991 får sponsrade program, till exempel idrottsevenemang eller melodifestivalen, sändas i Sveriges Television, som i övrigt är reklamfritt. Namnet på sponsorn anges då i början eller slutet av programmet.

Smygreklam i sociala medier

Marknadsföringslagen säger att det ska framgå tydligt vad som är reklam – också på nätet och i sociala medier. Men det kan vara lätt att låta sig luras av bilder på Instagram, som kanske lagts upp av personer med sponsorer, eller av den dolda reklam som förekommer på många av de stora bloggarna. Med varje nytt medium kommer även en ny marknadsföringskanal som det, särskilt i början, kan vara lätt att låta sig förledas av.

1. Kan man säga att reklam luras?

2. Är det etiskt att ta emot gratisprodukter och sedan skriva om dem som bloggare?

3. Anser du att det är för lite, lagom eller för mycket reklam i de medier du tar del av? Vad skulle det få för konsekvenser om reklamen minskades eller ökades?

4. Varför är det viktigt att känna till hur medier använder sig av reklam och hur reklam använder sig av medier?

Media Smart för lågstadiet.länk till annan webbplats Fyra lektionstips om vilka olika skepnader reklam kan ha, i vilka situationer eleverna kan möta reklam samt hur de påverkas av den. Åk 1-3.

Media Smart för mellanstadiet.länk till annan webbplats Åtta lektioner som ger eleverna en introduktion till reklam och fördjupning i etisk reklam, sociala medier och lagar och regler. Åk 4-6.

UR:s Är det sant? - Reklam.länk till annan webbplats Hur fungerar reklam? Och får man göra smygreklam? Åk 4-6.

UR:s Mellan raderna: Reklam.länk till annan webbplats Reklam finns nästan överallt: på tv, i radio, i tidningar, på Internet och på bussen. Men vem är det som gör all reklam? Och hur går det till? Åk 4-6.

UR:s Banderoll: Om konsumism.länk till annan webbplats Vilken roll spelar vi konsumenter i det ekonomiska systemet? Vilka är det som vill ha våra pengar, och hur de bär sig åt för att få dem? Åk 4-6.

Media Smart för högstadiet.länk till annan webbplats Fem lektioner som syftar till att ge eleverna en fördjupad förståelse och kunskap om reklam kopplat till etik, lagar och sociala medier. Åk 7-9.

Mediekompass: Utmaning - ”En köpfri dag”.länk till annan webbplats Resonera kring reklamens och mediernas påverkan på det egna och gruppers konsumtionsvanor. Åk 6-9, gymn.

Mediekompass: Reklamanalys - Produktplacering.länk till annan webbplats Diskussion om avsändare och källkritik i marknadsföring. Åk 7-9, gymn.

Konsumentverket: Reklamfilmens fantastiska värld.länk till annan webbplats Grundkurs i filmanalys med exempel från reklam- och spelfilmer, samt 123 olika reklam-, informations-, och propagandafilmer. I lärarhandledningen finns fakta och fördjupningar samt övningar och övningsexempel. Åk 7-9, gymn.

Konsumentverket: Livsstilsreklam i tidningar.länk till annan webbplats Reklam som bygger på att en produkt kopplas ihop med en speciell livsstil eller tillvaro, kallas för livsstilsreklam. Åk 7-9, gymn.

Media Smart för gymnasiet.länk till annan webbplats Två lektioner som ger eleverna fördjupad kunskap om reklam, pr, information och andra budskap samt om varumärken, såväl företags som det personliga varumärket. Kan användas av såväl lärare som elever för eget arbete. Gymn.

Konsumentverket: Analysera reklam.länk till annan webbplats All reklam har ett syfte och någon har betalat pengar för att få ut ett budskap. Låt eleverna titta bakom reklamen och analysera vad avsändaren vill uppnå. Gymn.

UR:s Medialized: Just say yes.länk till annan webbplats Varje dag möts vi av tusentals uppmaningar att säga ja. Men vad är det som får oss att säga ja till budskap i reklam eller från makthavare? Gymn

Kopplingar till läroplanen Lgr11

Ur Samhällskunskapsämnets syfte

  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6

Information och kommunikation

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbild­ning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
  • Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Ur Bildämnets syfte

  • Analysera historiska och samtida bilders uttryck innehåll och funktioner.

Ur Centralt innehåll i bild åk 4-6

Bildanalys

  • Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.

Ur centralt innehåll i bild åk 7-9

Bildanalys

  • Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
  • Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.

Lgy11 Samhällskunskap

Ur Ämnets syfte

  • Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  • Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Undervisningen i kursen ska bland annat behandla följande centrala innehåll:

1a1: Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

Konsumentverkets sajt Ung konsument.länk till annan webbplats Avsnittet Reklam handlar om vilken typ av reklam som är godkänd och inte, om dold reklam och varför företagen registrerar allt du gör på nätet.

Reklam, PR eller information?länk till annan webbplats Liten ordlista för reklamprat från Konsumentverket.

Helsingborgs Dagblad: 12-åringar som varumärkeslakejer.länk till annan webbplats Internet har blivit den kanske viktigaste arenan för reklam riktad mot barn – en arena som dessutom är oreglerad, eftersom förbudet mot reklam riktad mot barn under 12 år bara gäller för tv, radio och bio. Forskning visar också att barn har svårt att skilja reklam från redaktionellt innehåll.

UR: Banderoll – Om konsumtion.länk till annan webbplats Få hjälp med att förstå hur man kan skydda sig mot reklam, samt vilka knappar reklammakarna trycker på för att få dig att lägga dina sista pengar på just deras produkter.

UR Samtiden: Skeptikerkongressen – Hur reklam styr dagens media.länk till annan webbplats När nyhetsredaktioner drar ner på personal och andra resurser gynnar det PR-byråerna, som producerar artiklar förvillande lika en nyhetsartikel. Men i själva verket är det reklam för en produkt.