Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd

Bilder visar inte allt

Senast uppdaterad: 2015-10-13

En rosa krokodil i en trädgård. Pixabay cc-licens: Canislupus.

Bilder påverkar oss ofta starkt - men vi ska komma ihåg att en bild alltid är ett utsnitt av verkligheten. Pixabay cc-licens: Canislupus.

En publicerad nyhetsbild är resultatet av en serie val som en fotograf, en redigerare eller en redaktion har gjort. När en fotograf väljer ett motiv, väljer hen samtidigt bort allt det som hamnar utanför bilden. Ett fotografi är endast ett utsnitt av verkligheten.

Bilder väljs bort

Bland alla de bilder en fotograf tar väljer en redaktör ut de bilder som passar bäst ihop med en text eller ett inslag.

När det gäller rörliga bilder blir urvalet ofta ännu snävare, eftersom materialet klipps ihop för att passa in i tv-tablåerna. Merparten av allt inspelat material försvinner i redigeringen och kommer aldrig att visas. Dessutom klipps arkivmaterial in, ljud eller musik läggs på och färger justeras.

Hur materialet förändrats och vad som valts bort får publiken som regel aldrig veta.

Förändring av bilder

Bildmanipulering är att ändra en originalbild så att den får nytt innehåll och ny betydelse. Idag är de digitala redigeringsprogrammen så avancerade att det är svårt även för yrkespersoner att enkelt se om en bild är manipulerad.

Förändringar av en bild som kan utföras med hjälp av en vanlig persondator är till exempel retuschering, färgkorrigering, kontrastförändring, skalförändring samt en mängd andra åtgärder som kan framhäva detaljer i en bild eller kombinera flera bilder med varandra.

För journalister gäller de pressetiska reglerna, som är tydliga när det gäller bildmanipulering. Bildmontage och retuschering får inte utformas så att det vilseleder eller lurar läsaren. Man måste också alltid ange i direkt anslutning till bilden om den är förändrad genom montage eller retusch.

Möjligheten till bildmanipulering påverkar inte bara bilders trovärdighet utan bidrar också till att utseendeideal förändras. Även om vi kan vara medvetna om att reklambilder är retuscherade och redigerade, så förmedlar de intrycket att man skulle kunna se ut som personerna i reklamen, trots att det många gånger är fysiskt omöjligt.

1. Varför reagerar vi människor så starkt på bilder? Finns det några bilder som du blir särskilt berörd av? Varför?

2. Hur kan man kontrollera en bilds ursprung? Vilka frågor bör man ställa sig när man ser en stark bild?

3. Mängden rörlig bild och bildmaterial vi tar del av har ökat de senaste åren och många läser allt kortare digitala texter. Vad finns det för fördelar och nackdelar med den utvecklingen?

4. Tänk dig följande artikelrubriker: "Många offer för jordbävning i Afghanistan", "Sjuk flicka skickades hem från akuten", "Politiker körde rattfull" Hur skulle du välja att bildsätta artiklarna och varför?

5. Vad finns det för risker med ökad bildmanipulering och användande av starkt bildmaterial?

6. Samla några artiklar med bilder och analysera dem. Kan man se om de har blivit manipulerade? Hur är de beskurna? Vad kan ha lämnats utanför bilden? Varför har man valt denna bild till artikeln? Är det ett bra val?

Mediekompass: Bilder som berör.länk till annan webbplats Vi säger ofta att en bild säger mer än tusen ord och med det pekar vi på bildens kraft att beröra. Diskutera hur vi påverkas av bilder och på vilket sätt barn ges utrymme att synas i medier. Fk- åk 6.

UR:s Är det sant? Att fuska med bilderlänk till annan webbplats. Måste bilder och foton vara sanna eller får man ändra och fuska i dem? Åk 4-6.

Mediekompass: Bilder på döda barn i tidningen – ja eller nej tack?länk till annan webbplats Bilder kan beröra, men också sätta spår i betraktaren som inte går att sudda ut. Diskussion om bilder i medier och pressetiska avvägningar. Åk 7-9, gymn. 

Konsumentverket: Reklamfilmens fantastiska värld.länk till annan webbplats Grundkurs i filmanalys med exempel från reklam- och spelfilmer, samt 123 olika reklam-, informations-, och propagandafilmer. I lärarhandledningen finns fakta och fördjupningar samt övningar och övningsexempel. Åk 7-9, gymn.

UR:s Medialized: The power of pictures.länk till annan webbplats En bild lär kunna säga mer än tusen ord. Men hur resonerar de fotografer som försöker påverka med sina bilder? Gymn.

UR:s Medialized: Your place or mine?länk till annan webbplats Konflikten mellan israeler och palestinier har pågått i nära ett sekel och fördjupas genom att de båda gruppernas medier skildrar konflikten på så olika sätt. Gymn.

Kopplingar till läroplanen Lgr11

Ur Samhällskunskapsämnets syfte

● analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
● söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6

 Information och kommunikation
● Informationsspridning, reklam och opinionsbild­ning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
● Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9

 Information och kommunikation
● Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
● Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
● Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Ur Bildämnets syfte

● Analysera historiska och samtida bilders uttryck innehåll och funktioner.

Ur Centralt innehåll i bild åk 4-6

Bildanalys
● Reklam- och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.

Ur centralt innehåll i bild åk 7-9

Bildanalys
● Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.
● Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.

Gy11 Samhällskunskap

Ur Ämnets syfte

● Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
● I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
● Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
● Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
● Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

1a1: Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.

Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

UR: Banderoll – Om konsumtion.länk till annan webbplats Få hjälp med att förstå hur man kan skydda sig mot reklam, samt vilka knappar reklammakarna trycker på för att få dig att lägga dina sista pengar på just deras produkter.