- Hem
- Lär om medier
- Juridik och medier
- Vad man inte får uttrycka i medierna
Vad man inte får uttrycka i medierna
Senast uppdaterad:
De etiska reglerna finns till för att skydda enskilda mot lidande vid publicering. Flickr cc-licens: Joakim Jardenberg
Våra medier är fria – men det betyder inte att de kan publicera vad som helst om vem som helst.
I grundlagarna Tryckfrihetsförordningen (TF), Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och Regeringsformen (RF) slås det fast att varje svensk medborgare har rätt att
”offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.”.
Men det finns också inskränkningar av yttrandefriheten i både TF och YGL.
Brott mot yttrandefriheten
En stor del av de grundlagsstadgade inskränkningarna av yttrandefriheten gäller rikets säkerhet, till exempel förräderi och spioneri, alltså företeelser som få av oss sysslar med.
Här är några vanligare typer av yttrandefrihetsbrott:
- Hets mot folkgrupp. Innebär att ”någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning”.
- Förtal. Innebär att ”någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning”.
- Förolämpning. Avser att ”någon smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom”. Skillnaden mellan förtal och förolämpning är att förtalet är riktat till en publik – man baktalar en tredje person – medan förolämpningen är riktad till den person som kränks.
- Olaga våldsskildring. Innebär att ”den som i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden eller bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring, döms, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig, för olaga våldsskildring till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som i rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring”.
- Olaga hot. Avser situationer där någon hotar en annan person ”på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom”.
Hela brottskatalogen finns i TF 7 kapitel
och YGL 5 kapitel.
Det finns en mängd andra lagar, regler och branschöverenskommelser som reglerar vad som får uttryckas i medierna. Medan TF, YGL och lagar som reglerar upphovsrätt gäller alla, finns det också lagar som bara gäller professionella medieproducenter, till exempel radio- och tv-lagen och marknadsföringslagen.
Mer om juridik på nätet
Vad gäller på nätet i exempelvis situationerna olaga hot, förtal och kränkande fotografering? Vi reder ut begreppen i våra juridikpoddar.
1. Fundera kring vad det innebär för den personliga integriteten när så mycket om så många ligger öppet på nätet för alla att ta del av. Har det förändrat vår syn på vad som är ok att publicera i de traditionella medierna?
2. På vilket sätt är medier en maktfaktor i vårt samhälle anser du?
3. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att branschen reglerar sig själv genom att förbinda sig att följa etiska spelregler vid publicering?
4. Är det rimligt att public service och kommersiell tv och radio har olika krav i sina sändningstillstånd?
Mediekompass: Vett och etikett på nätet. Journalister måste följa de pressetiska reglerna - men vad gäller för det man själv skriver på nätet och hur bör man uppföra sig där? Åk 4-6.
Mediekompass: Etiska regler. Låt eleverna leta exempel på och reflektera över fall där personer är nöjda eller mindre nöjda med att bli omskrivna i tidningen. Åk 4-6.
Mediekompass: Snask eller nyhet? Skillnaden mellan allmänt intresse och allmänintresse. Vad säger de pressetiska reglerna egentligen om vad som är snask och vad som är nyhet? Diskutera pressetik utifrån verkliga fall och gör en egen bedömning. Åk 6-9, gymn.
Mediekompass: Hemska filmer i omlopp – hur påverkar de oss? Vad händer med oss när vi ser filmklipp med människor som blir överkörda, misshandlade eller avrättade? Jämför publiceringar i TV och dagstidningar (där det finns ett regelsystem) med internet. Åk 6-9, gymn.
Kopplingar till läroplanen Lgr11
Ur Samhällskunskapsämnets syfte
- analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
- uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
- söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
- reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.
Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6
Information och kommunikation
- Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
- Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.
Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9
Information och kommunikation
- Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
- Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
- Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.
Rättigheter och rättsskipning
- Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter.
Gy11 Samhällskunskap
Ur Ämnets syfte
- Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
- I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
- Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
- Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
- Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
Undervisningen i kursen ska bland annat behandla följande centrala innehåll:
1a1: Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.
1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.