Senast uppdaterad:
De etiska reglerna finns till för att skydda enskilda mot lidande vid publicering. Flickr cc-licens: Joakim Jardenberg
Våra medier är fria – men det betyder inte att de kan publicera vad som helst om vem som helst.
I grundlagarna Tryckfrihetsförordningen (TF), Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och Regeringsformen (RF) slås det fast att varje svensk medborgare har rätt att
”offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.”.
Men det finns också inskränkningar av yttrandefriheten i både TF och YGL.
En stor del av de grundlagsstadgade inskränkningarna av yttrandefriheten gäller rikets säkerhet, till exempel förräderi och spioneri, alltså företeelser som få av oss sysslar med.
Här är några vanligare typer av yttrandefrihetsbrott:
Hela brottskatalogen finns i TF 7 kapitel och YGL 5 kapitel.
Det finns en mängd andra lagar, regler och branschöverenskommelser som reglerar vad som får uttryckas i medierna. Medan TF, YGL och lagar som reglerar upphovsrätt gäller alla, finns det också lagar som bara gäller professionella medieproducenter, till exempel radio- och tv-lagen och marknadsföringslagen.
Vad gäller på nätet i exempelvis situationerna olaga hot, förtal och kränkande fotografering? Vi reder ut begreppen i våra juridikpoddar.
1. Fundera kring vad det innebär för den personliga integriteten när så mycket om så många ligger öppet på nätet för alla att ta del av. Har det förändrat vår syn på vad som är ok att publicera i de traditionella medierna?
2. På vilket sätt är medier en maktfaktor i vårt samhälle anser du?
3. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att branschen reglerar sig själv genom att förbinda sig att följa etiska spelregler vid publicering?
4. Är det rimligt att public service och kommersiell tv och radio har olika krav i sina sändningstillstånd?
Mediekompass: Vett och etikett på nätet. Journalister måste följa de pressetiska reglerna - men vad gäller för det man själv skriver på nätet och hur bör man uppföra sig där? Åk 4-6.
Mediekompass: Etiska regler. Låt eleverna leta exempel på och reflektera över fall där personer är nöjda eller mindre nöjda med att bli omskrivna i tidningen. Åk 4-6.
Mediekompass: Snask eller nyhet? Skillnaden mellan allmänt intresse och allmänintresse. Vad säger de pressetiska reglerna egentligen om vad som är snask och vad som är nyhet? Diskutera pressetik utifrån verkliga fall och gör en egen bedömning. Åk 6-9, gymn.
Mediekompass: Hemska filmer i omlopp – hur påverkar de oss? Vad händer med oss när vi ser filmklipp med människor som blir överkörda, misshandlade eller avrättade? Jämför publiceringar i TV och dagstidningar (där det finns ett regelsystem) med internet. Åk 6-9, gymn.
Information och kommunikation
Information och kommunikation
Rättigheter och rättsskipning
1a1: Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.
1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.