Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd

Tryck- och yttrandefrihet

Senast uppdaterad: 2016-10-19

Ung maskerad kvinna från den ryska aktivistgruppen Pussy Riot.

Demonstration för den ryska aktivistgruppen Pussy Riot. Flickr cc-licens: Eyes on Rights

Tryck- och yttrandefriheten är en demokratisk grundpelare och fria massmedier är en förutsättning för en fungerande rättsstat. Åsiktsfrihet och yttrandefrihet är också mänskliga rättigheter – men man får inte uttrycka vad som helst.

I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna slås följande fast i artikel 19:

Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

> FN-s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheternalänk till annan webbplats

Bild på en världskarta. Tilel på svenska: "pressfrihetsindex". Titel på engelska: "World Press Freedom Index" . Av The Reporters Without Borders/Reportrar utan gränser

Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för 2014 och världskartan över tillståndet för pressfriheten.

 I Sverige regleras tryck- och yttrandefriheten i tre av våra fyra grundlagar:

> Regeringsformen (RF)länk till annan webbplats

> Tryckfrihetsförordningen (TF)länk till annan webbplats

> Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)länk till annan webbplats

Regeringsformen slår fast att var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.

Inskränkningar av tryck- och yttrandefriheten gäller till exempel upplysningar eller påståenden som kan äventyra landets säkerhet eller utsätta människor, enskilda eller folkgrupper, för andras missaktning.

> Läs mer under Vad man inte får uttrycka i medierna

Juridik kring medier

För tryckta medier gäller tryckfrihetsförordningen (TF). För övriga medier, som radio, tv och vid internetpublicering, gäller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Tidningar, radio och tv har stor frihet att framföra vilka åsikter de vill och sprida den information de anser intressant.

YGL och TF bygger på samma principer, såsom ansvarig utgivares ensamansvar, meddelarfrihet, rätt till anonymitet, censurförbud samt en förteckning över de brott som kan begås i de grundlagsskyddade medierna.

Tre huvudpunkter i tryckfriheten gör det lättare för medier att granska makten och sprida resultatet:

  • Censurförbud
  • Meddelarfrihet och meddelarskydd
  • Offentlighetsprincipen

Censurförbud

TF och YGL innehåller förbud mot censur och andra hindrande åtgärder. Det allmänna, det vill säga staten, kommunerna och den övriga offentliga sektorn, får inte på förhand granska eller förbjuda publicering.

Det är endast när det allmänna förhandsgranskar eller försöker förhindra publicering av information som det kallas censur. Att en ansvarig utgivare på till exempel en tidning vägrar att publicera material är inte censur, inte heller att en webbplats har uppförandekoder som gör att man plockar bort inlägg som bryter mot dessa.

Det enda undantaget från censurförbudet finns i YGL och möjliggör särskilda bestämmelser i lag om förhandsgranskning och godkännande av filmer som ska visas offentligt. I praktiken betyder detta att alla filmer man vill visa på biograf för barn under 15 år måste granskas och åldersgränssättas av Statens medieråd.

Meddelarfrihet och meddelarskydd

Med meddelarfrihet menas att vem som helst, i vilket ämne som helst, har rätt att i publicerings- eller informationssyfte lämna uppgifter till ett massmedieföretag.

Detta gäller även i de fall där, till exempel, en privat blogg har en ansvarig utgivare. Det är den ansvarige utgivaren och inte den som lämnar uppgiften som kan straffas för det som publiceras.

Meddelarskyddet ger alla rätt att anonymt lämna uppgifter till massmedieföretag. Det innebär att alla anställda vid massmedieföretag är förbjudna att röja sina källor.

Vidare får myndigheter och kommunala och landstingsägda bolag inte efterforska vem som lämnat uppgiften.

I privata företag finns inget förbud mot att efterforska vem som lämnat en uppgift – men medieföretaget har fortfarande tystnadsplikt.

I undantagsfall gäller inte anonymitetsskyddet, exempelvis vid brott som spioneri. I dessa situationer har de anställda vid massmedieföretaget heller ingen tystnadsplikt.

Offentlighetsprincipen

I Sverige har varje medborgare laglig rätt att läsa dokument som kommer in till eller upprättas av myndigheter och förvaltningar.

Offentligheten får begränsas endast genom offentlighets- och sekretesslagens regler.

Dokumenten kan vara brev, mejl, domslut, protokoll, rapporter och beslut. Ett brev ställt till statsministern, protokoll från kommunstyrelsens möte och en forskningsrapport från Statens medieråd är alltså tillgängliga för alla och envar att ta del av.

Myndigheter har inte rätt att fråga efter ditt namn eller vilka skäl du har för att begära ut allmänna handlingar. Det finns inte heller några krav på att man ska ha uppnått en viss ålder för att begära ut handlingar – en 50-årig journalist och ett 6-årigt barn har samma rättigheter.

Myndigheterna ska göra det enkelt att få fram handlingar genom att ta fram en beskrivning över vilka allmänna handlingar de har och vem man ska prata med om man behöver hjälp. Dokumenten får inte innehålla förkortningar eller koder som gör dem svårlästa för allmänheten.

Vissa uppgifter, som integritetskänslig information om en person eller försvars- eller affärshemligheter, kan vara sekretessbelagda, men handlingen i sig är fortfarande offentlig. Man har alltid rätt att läsa de offentliga delarna.

Ansvarig utgivare

För tidningar och tidskrifter som ges ut med minst fyra nummer årligen (så kallade periodiska skrifter) ska en ansvarig utgivare utses. Detta gäller även för till exempel skoltidningar som kommer ut med minst 4 nummer per år.

Den ansvarige utgivaren har ett ensamansvar, vilket betyder att hen är straffrättsligt ansvarig för det som publiceras i de grundlagsskyddade medieformerna. Det innebär att journalister och andra som skriver i tidningen eller tidskriften inte ansvarar för det publicerade. En ansvarig utgivare kan alltid vägra att föra in material i tidningen och beslutet behöver inte motiveras.

För övriga skrifter, till exempel böcker eller skrifter som ges ut med färre än fyra nummer per år, är det författaren som ansvarar för det som trycks. 

Utgångspunkten är att den ansvarige utgivaren har ansvar för allt som publiceras. Vid icke-modererade kommentarfält (läs mer om dem nedan) ansvarar dock var och en för sina inlägg – dock med krav på regelbunden översyn enligt lagen om elektroniska anslagstavlor.

> Läs om Lagen om elektroniska anslagstavlorlänk till annan webbplats

Vid publicering där det inte finns en ansvarig utgivare, som på Facebook, Instagram, Twitter, bloggar med mera , svarar var och en för sina inlägg. Där anses dock företaget, organisationen eller personen som har Facebook-sidan vara ”tillhandahållare av tjänsten”, och är som sådan ansvarig för att hålla uppsikt över kommentarerna.

1. Fundera på fördelar och nackdelar med begränsningar respektive icke-begränsningar i tryck- och yttrandefrihet i lagstiftning utifrån exempel från olika delar av världen.

2. Studera pressfrihetsindexkartan från Reportrar utan gränser. Hitta två länder där rankningen bekräftar din redan existerande bild och två länder där du inte kände till tillståndet för pressfriheten.

3. Allehanda.se genomförde 2013 en undersökning där politiker i Ångermanland fick ta ställning till påståenden med koppling till tryck-och yttrandefrihet.länk till annan webbplats Det visade sig att en majoritet av politikerna hade åsikter som gick emot nuvarande fria lagstiftning. Besvara följande frågor hämtade från undersökningen och reflektera sedan kring positiva och negativa konsekvenser av ditt svar.

a) Poliser ska inte få läcka till medierna om innehållet i förundersökningar.
instämmer helt, instämmer till viss del, instämmer inte alls, tveksam/vet ej

b) Sexistisk reklam bör förbjudas i lag. Med sexistisk reklam avses reklam som framställer kvinnor och män som rena sexobjekt och som kan anses kränkande.
instämmer helt, instämmer till viss del, instämmer inte alls, tveksam/vet ej

c) Postens anställda bör ges rätt att vägra dela ut åsiktsreklam och andra skrifter som propagerar för nazistiska, rasistiska eller andra i ett demokratiskt samhälle stötande uppfattningar.
instämmer helt, instämmer till viss del, instämmer inte alls, tveksam/vet ej

4. Bör meddelarskyddet utökas så att även privata företag inte får efterforska vem som lämnat uppgifter till medierna?

5. Anmäler du när du ser att någon bryter mot uppföranderegler på t ex. Facebook eller på icke-modererade diskussionsforum? Varför/varför inte?

6. Är det skillnad på hur mycket man får tåla när det skrivs på nätet jämfört med när det sägs personligen? Motivera.

UR:s serie Vem bestämmer?länk till annan webbplats En fiktiv dokusåpa som på ett humoristiskt sätt vrider och vänder på demokratibegreppet. Fk- åk 3.

Unesco: ”Rättigheter för varenda unge”.länk till annan webbplats Lektionsövningar som introduktion till barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Materialet ger eleverna en uppfattning om vilka rättigheter de har, vilken betydelse rättigheterna har för eleven själv och för barn i andra länder. Kan med viss bearbetning användas för både yngre och äldre åldersgrupper. Åk 3-6.

UR:s Är det sant?: Att vara på internet.länk till annan webbplats Vad är bra med att finnas på nätet? Vilka risker ska man undvika? Vilka lagar finns det om vad man får och inte får göra på internet? Åk 4-6.

UR:s Medialized: Arabiska våren.länk till annan webbplats Hur viktigt är det att få säga vad man tycker och tänker? Vad betyder propaganda? Och vad händer när styrande gör det omöjligt för invånarna att kommunicera med omvärlden? Åk 7-9.

UR:s Medialized: Behind bars.länk till annan webbplats Det är bara 17% av världens befolkning som lever i länder där det råder pressfrihet. I övriga länder styrs och kontrolleras journalister på olika sätt, och i många länder riskerar journalister våld, hot och övergrepp. Hur påverkar det människors världsbild att inte ha tillgång till fri press? Åk 7-9.

UR:s All rätt i världen: Yttrandefrihet.länk till annan webbplatsVem bestämmer egentligen vad som får sägas och inte sägas i ett fritt samhälle? Varför är det viktigt att gränsen finns? Och vad händer om man går över den? Åk 7-9.

Mediekompass: Pussy Riot och yttrandefriheten, övning 2.länk till annan webbplats Diskussionsfrågor kring mänskliga rättigheter (med kopieringsunderlag). Åk 7-9, gymn.

Kopplingar till läroplanen Lgr11

Ur Samhällskunskapsämnets syfte

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6

Information och kommunikation

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbild­ning i olika medier.
  • Beslutsfattande och politiska idéer
  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fat­tas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elev­råd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Rättigheter och rättsskipning
  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter.

Gy11 Samhällskunskap

Ur Ämnets syfte

Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  • Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
  • Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.

Undervisningen i kursen ska bland annat behandla följande centrala innehåll:

1a1: Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.

1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

Rapporter från Freedom house.länk till annan webbplats Freedom house är en oberoende organisation som bevakar och arbetar för ökad demokrati i världen. De ger bland annat ut rapporterna Freedom in the world, Freedom of the press samt Freedom on the internet.

.SE:s skrift Yttrandefrihet på nätet.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster En guide om gränserna för det tillåtna på nätet.
(Öppnas i nytt fönster.)

No hate: Vad är egentligen näthat?länk till annan webbplats I avsnitt 1 av No Hate-poddens serie om juridik på nätet reder vi ut begreppen. Vad är egentligen näthat? Juridikprofessorn Mårten Schultz och juristen Tove Lindgren resonerar.

UR:s serie All rätt i världen - Yttrandefrihet.länk till annan webbplats Vem bestämmer egentligen vad som får sägas och inte sägas i ett fritt samhälle? Varför är det viktigt att gränsen finns? Och vad händer om man går över den?

Medierna i P1: Moralisk konflikt mellan säkerhet och informationsfrihet.länk till annan webbplats Vissa delar av världen är så farliga att många medier plockar hem sina anställda. Men ett moraliskt dilemma uppstår om det är rätt av redaktioner att köpa frilansjournalisters material från områden som de själva inte vågar skicka reportrar till.

UR:s En bok – en författare. 438 dagar.länk till annan webbplats Varför ska journalistiken ha ett så högt pris? Journalisten Martin Schibbye och fotografen Johan Persson fängslades 2011 efter det att de illegalt tagit sig in i Etiopien. En berättelse om rättslöshet, propaganda och storpolitik.