Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd


Men… stäng AV!

Senast uppdaterad: 2016-12-16

Redan år 2013 startades ett arbete upp på Statens medieråd i syfte att systematiskt se över – och förstås minska – miljöbelastningen. Utifrån detta skapades ett antal styrdokument, uppsatta mål, mätningar och uppföljningar. I september 2014 miljödiplomerades så myndigheten i enlighet med Svensk miljöbas, något som vi är mycket stolta över.

Ewa Thorslund, direktör Statens medieråd.

Vi kan – som individer och organisationer – bidra både positivt och negativt till miljön. Myndigheten har därför valt att dela in sitt miljöarbete både utifrån den positiva och negativa miljöpåverkan.

Frågan är, kan man påverka miljön positivt? Ja, det kan man och det genom att t ex utbilda personal om miljöbelastning och åtgärder i syfte att minska densamma. Man kan också se vad som inom verksamheten görs i syfte att öka motståndskraften – den s k resiliensen – i samhället. Eller, såsom den sociala dimensionen av hållbarhetsbegreppet beskrivs på Folkhälsomyndighetens hemsida:

 

"… en avgörande betydelse för det demokratiska samhället är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle är resilient, men samtidigt förändringsbenäget och ett samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Det är ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen."

Av denna anledning bedöms myndighetens arbete med att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare genom att öka den källkritiska förmågan vara helt central – och högst aktuell – i en tid när den stora utmaningen i dagens medielandskap inte är att hitta information, utan att hitta information som är tillförlitlig och korrekt.

Vi har idag tillgång till större mängder information än någonsin tidigare. Mycket av denna information är vinklad eller felaktig. Ibland handlar det om omedveten ryktesspridning, ibland om bedräglig marknadsföring och ibland om politiskt motiverad desinformation. Därför behöver var och en av oss verktyg och kompetens för att bedöma vad som är sant och relevant. För i ett demokratiskt samhälle med hög delaktighet krävs informerade och initierade medborgare. Det är inom detta härad som myndigheten verkar genom att ta fram analyser, rapporter och verktyg som löpande tillgängliggörs i syfte att stärka och skydda barn och unga i deras medievardag.

Och, i myndighetens arbete att fortsatt minska den negativa miljöpåverkan – och förebygga föroreningar – görs det löpande insatser både i det lilla och i det stora. Det är allt från att göra medvetna inköp av pennor, till att upphandla en resebyrå med förmågan att erbjuda bättre och mer anpassade rapporter gällande miljöbelastning i samband med arbetsrelaterade resor.

Något som också pågått systematiskt sedan 2013 är en löpande mätning av energiförbrukningen vid myndigheten. En enkel – men, helt avgörande – insats har varit att koppla all elektronik till grenuttag som måste stängas av vid arbetsdagens slut. Elförbrukningen har minskat med i storleksordningen 50 % under samma tid, och den minskar alltjämt. Och, då människan av naturen möjligen är både lat och glömsk J , så gäller det att påminna. Och, vid varje påminnelse om att ”… stäng av och dra ur kontakten…”, så har elförbrukningen direkt gått ner igen. Rejält.

Och, i syfte att skapa ringar på vårt samhälleliga vatten har också myndighetens konkreta erfarenheter av detta arbete spridits både internt och externt. Bland annat har det erbjudits tillfälle att informera andra myndigheter vid möten arrangerade av Naturvårdsverket.

Jag är stolt, men inte helt nöjd. Vi kan säkert pressa oss lite till.

 

Ewa Thorslund, direktör Statens medieråd