Senast uppdaterad:
Vad görs på myndighetsnivå för att förebygga kränkningar och hot bland barn och unga på nätet? Brå vigde ett webbinarium åt frågan.
Jenny Göransson, verksamhetsutvecklare, utvecklingscentrum Mitt, Polismyndigheten, Karin Ström Nordlund, jurist, Barn och elevombudet, Skolinspektionen och Ida Lithell, projektledare No Hate Speech Movement, Statens medieråd, i samtal lett av Karin Svanberg, enhetschef, Brå. Foto: Brå.
Den 24 september arrangerade Brottsförebyggande rådet (Brå) ett webbinarium med syfte att sprida kunskap om ungas brottslighet och brottutsatthet på nätet, hur kränkningar och hot ser ut samt exempel på hur myndigheter arbetar för att förebygga olika former av fientlighet.
— Att brottsförebygga i de här brotten är väldigt svårt för polisen, där har föräldrar och skola ett ganska stort ansvar. Man kanske inte alltid vet om man utsatts för ett brott. Men det är viktigt att anmäla. Man måste låta polisen avgöra vad som är brottsligt, säger Jenny Göransson från Polismyndigheten.
— Vi försöker sprida budskapet: Det som är brottsligt i det verkliga livet är brottsligt även på nätet.
I dag använder nästan alla tonåringar internet dagligen. I Statens medieråds rapport Ungar & medier 2019 ställs frågor om upplevd utsatthet på nätet, som Har du råkat ut för att att någon varit elak eller mobbat dig på internet eller via mobilen? och Har du blivit hotad på internet eller via mobilen?
I samtliga åldersintervall i nära på alla jämförbara frågor om mobbning, hot eller liknande syns en ökning av upplevd utsatthet.*
* Frågan Har någon du inte känner bett dig skicka bilder på dig själv där du är lättkladd eller naken? har inte ställts i tidigare undersökningar varför jämförelser över tid inte kan göras.
> Se Brås webbinarium här: Ungdomars brott och utsatthet på nätet