Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd
MIK för mig logotyp
stäng

Vem är jag enligt algoritmerna?

Övningen syftar till att undersöka hur vårt beteende på nätet föder algoritmerna och kan tjäna olika syften för individer och företag. Övningen är tänkt att öka elevernas kunskap och insikt om att algoritmer, individ och samhälle utvecklas och utformas i samspel med varandra. Den ska också ge en möjlighet att reflektera kring hur algoritmer kan spegla vissa föreställningar och värderingar, även fördomar och stereotyper, i den kultur de lever i.

internethandel, cc0licens, pexels.com

Eleverna arbetar enskilt eller i par/smågrupper (så att de kan hjälpa varandra). De använder arbetsbladet Jag enligt algoritmen och utgår ifrån nyhetsflödet i ett socialt nätverk där de ofta är aktiva, som Instagram, Snapchat, Facebook etc. eller i en shopping- eller streamingsajt som Spotify eller Netflix.


Gör så här

1. Be eleverna scrolla (enskilt även om de jobbar i par) några minuter i sitt nyhetsflöde och notera i arbetsbladet.

2. Eleverna arbetar i par eller små grupper och hjälps åt att fylla i kolumn 2.

3. Varje elev skriver en kort text/ritar en bild av sig själva enligt algoritmen.

4. Samlas i helgrupp och dela erfarenheter/reflektera tillsammans.


Arbetsbladet

Kolumn 1: Socialt nätverk och streamingsajt:

Eleverna noterar typen av uppdateringar, annonser och reklamfinansierade uppdateringar/poster för det sociala nätverket, samt streamingssajtens innehåll när det gäller till exempel rekommendationer och topplistor.

Kolumn 2

Eleverna analyserar vad de olika sakerna i nyhetsflödet eller i rekommendationerna/topplistorna kan bero på.

Kolumn 3

Eleverna skriver kort om vilken sorts person algoritmen verkar tro att de är och vilka eventuella sidor av dem som algoritmen har missat. De kan också välja att rita en bild av personen som algoritmen ”ser framför sig”.


Samtala i helgrupp

  • Vad visade elevernas undersökning? Stämmer algoritmernas bild av er bra?
  • Om den inte stämmer eller bara stämmer till viss del, vad kan felaktigheterna få för konsekvenser?
  • Före internet såg nästan alla människor i ett land på samma TV-program och läste ett litet antal dagstidningar för att få nyheter och information. Idag är sociala nätverk och Google mångas främsta källa till information och nyheter, där algoritmer gör urvalet. Vad kan det få för konsekvenser för samhällsutvecklingen och demokratin om olika människor får helt olika typ av information?
  • I diktaturer och auktoritära stater försöker makthavarna ofta kontrollera medborgarna och deras världsbild genom till exempel censur och förbud mot yttrandefrihet och fri press. När internet kom på 1990-talet blev det svårare att kontrollera medierna. Inte minst har sociala medier kommit att spela en viktig roll i demokratirörelser där människor utmanar censur och förtryck. Samtidigt använder allt fler stater avancerad teknik för att försöka påverka och styra digitala medier. Vilken roll kan algoritmer användas för en diktators syften, och tvärtom för att kunna stärka yttrandefriheten och en demokratisk utveckling?

Publicerat den 04 okt 2018

Publicerat den 04 okt 2018


10-30 min

kopieringsunderlag