
Här får du ett färdigt lektionspaket med ett urval av övningar som tillsammans tar ca 120 minuter. Syftet med denna lektion är att eleverna ska reflektera över hur det förändrade medielandskapet påverkar våra vanor. Om du hellre vill, kan du själv välja vilka övningar som du tycker passar för just din elevgrupp i filtreringsfunktionen längre ned på startsidan.
Detta är ett förslag på ett färdigt lektionspaket med övningar som eleverna får jobba med antingen enskilt, i mindre grupper eller i helklass. Du kan själv göra ändringar eller tillägg till övningarna för att de bättre ska passa för just de du vill utbilda.
Avsnittet innehåller följande övningar:
Vissa beteenden på nätet är brottsliga och kan därmed anmälas till polisen. Andra kan vara stötande men är inte lagbrott. Det är alltså inte alltid självklart var gränsen går för vad som är lagligt och vad som är olagligt. Vad får man egentligen göra på nätet utan att det är ett brott? Syftet med övningen är att undersöka, och lära sig mer om, var gränserna går och vilka lagar som styr.
Börja övningen med att låta hela gruppen ta del av den första delen av No hate-poddens serie om juridik på nätet: “Vad är näthat?”. I podcasten reder juridikprofessorn Mårten Schultz och juristen Tove Lindgren ut begreppen kring näthat. Podden är 12 minuter lång.
Exempel på uppföljningsfrågor:
Fortsätt övningen genom att dela in deltagarna i mindre grupper. Låt varje grupp undersöka och fördjupa sig i vad som gäller juridiskt på nätet genom att lyssna på var sitt avsnitt av No hate-poddens serie om juridik på nätet. Alla poddar är cirka 10 minuter långa.
Undersök följande:
Avsluta med en diskussion i helgrupp. Vad kom grupperna fram till?
I slutet av 2012 stängdes två gymnasieskolor tillfälligt i Göteborg. Orsaken var uppretade folkmassor utanför skolorna. Folkmassorna bestod till största delen av ungdomar som var upprörda över kränkande bilder som lagts ut på Instagram.
Syftet med den här övningen är att reflektera kring mobbning på nätet samt att fundera över hur man själv skulle agera.
Fortsätt övningen genom att dela in i mindre grupper. Låt varje grupp undersöka och fördjupa sig i följande:
En av dina klasskamrater hängs ut på Instagram med bild och kommentar. Där påstås att hen tar droger och har sexuella relationer med flera olika personer. Alla i klassen har sett detta och vet vem i klassen som publicerat det.
Vad skulle du göra när du sett inlägget?
Fundera på om någon/några av nedanstående faktorer skulle förändra din reaktion och ditt sätt att agera:
Presentera vad ni kommit fram till och diskutera likheter och skillnader. Diskutera och försök att komma fram till en gemensam ståndpunkt:
Grundinställningen i vårt samhälle är öppenhet när det gäller möjligheten att identifiera vilka vi är. Det kan handla om att presentera sig med namn, visa sitt ansikte eller underteckna den artikel man skrivit. Det finns dock sammanhang där anonymitet kan vara acceptabelt. Frågan är bara i vilket sammanhang. Syftet med övningen är att problematisera anonymiteten och sätta den i relation till demokratin.
Här nedan följer ett antal exempel på individer i olika roller som gjort sig anonyma genom att dölja sitt ansikte. När tycker du att det okej att dölja sitt ansikte? Skriv ja, kanske eller nej efter varje alternativ.
Presentera era resultat för varandra i mindre grupper. Diskutera likheter och skillnader.
Presentera resultaten för resten av klassen och argumentera för er ståndpunkt. Fortsätt sedan med gemensam diskussion och svara på följande frågor:
Det finns de som skriver saker på nätet som de aldrig skulle säga till en annan människa öga mot öga. Varför är det lättare att uttrycka negativa saker, till och med hat, på nätet än i verkligheten? Syftet med övningen är att diskutera och reflektera kring nätbeteende.
Om du vill ägna mer tid om hur det nya medielandskapet påverkar våra relationer, finns det fler övningar att göra! Gör en filtrering på ämnet våra relationer på startsidan för att se allt innehåll.