Statens medieråd använder kakor (cookies) på webbplatsen.

Reklamkurragömma

Dold reklam, eller smygreklam som det brukade kallas, fanns långt innan internet uppfanns. Ett känt exempel är 100 år gammalt. På 1920-talet hyrde det amerikanska varuhuset Macy’s in ett 20-tal kvinnor som fick betalt för att åka tunnelbana i New York iförda långa vita handskar som såldes på varuhuset. Idén var förstås att väcka intresse och få andra kvinnor att rusa till varuhuset för att köpa likadana. Produktplacering i filmer uppträdde redan på 1920-talet

Arbeta i smågrupper

Eleverna ska arbeta med nutida exempel på nätet som motsvarar gångna tiders dold reklam. Det kan handla om inbäddad reklam i film (produktplacering), i reklamspel (advergames), i journalistisk form (advertorials) eller om personlig påverkan som reklam för produkter och tjänster i sociala medier, på bloggar och kommunikationsplattformar som görs av så kallade varumärkesambassadörer (influencers eller word of mouth), på publika platser och i varuhus, så kallade bluffkonsumenter (brand pushers” och ”fake shoppers”).

Du kan välja att dela ut uppgifter inom olika typer av reklam enligt grupperna ovan eller låta eleverna välja fritt.
Eleverna väljer ut ett eller flera exempel på dold reklam på nätet eller i printmedier.
Eleverna analyserar exemplen. De kan ta stöd av arbetsbladet Reklamkurragömma. De undersöker bland annat vilken produkt som marknadsförs, metoden som valts, vilken den tänkta målgruppen är, önskad effekt de tror att företaget är ute efter samt hur tydligt eller otydligt det är att det handlar om just reklam till skillnad från journalistik eller information.
Grupperna diskuterar om de tycker den dolda reklamen verkar olaglig eller laglig i Sverige. Endast domstol kan avgöra om något är lagligt eller olagligt. I Sveriges marknadsföringslag 9 § står t.ex. att ”All marknadsföring ska utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga om marknadsföring. Reklamen ska också ha en tydlig avsändare. Om reklamen inte uppfyller dessa krav är den “otillbörlig”. Med andra ord får inte reklam vara dold för mottagaren.” Det är också förbjudet att göra tv-reklam som riktar sig till barn under tolv år. Detta förbud gäller inte reklam på internet.

Presentera i helgrupp

Eleverna presenterar sina exempel för varandra och reflekterar över vad de har hittat och analyserat. Diskutera till exempel:

Är det svårt eller lätt att skilja på dold reklam och journalistiskt innehåll?
Vilka är de vanligaste metoderna som används för dold marknadsföring bland de valda exemplen?
Om något av exemplen bedöms bryta mot lagen, är det meningsfullt att anmäla? Till exempel, är den producerad/publicerad i en svensk kanal?
Har barn/unga svårare att upptäcka och skydda sig mot dold reklam? Varför/varför inte?

Tips!

Forskningen på området är ännu begränsad, men den som finns pekar på att barn/unga har svårare att upptäcka dold reklam än vuxna, och även svårare att värja sig mot reklambudskap. Vuxnas förmåga att reflektera över sitt beteende innebär att en känsla/ impuls inte direkt behöver leda till ett köpbeteende.

Forskning visar att individers medvetna viljestyrka är betydligt svagare hos barn och att ungas hjärnor svarar starkare på direkt emotionell belöning än hos vuxna. Det är först i tidig vuxen ålder, ibland så sent som i 25-årsåldern, som hjärnan kan kontrollera emotionell respons, se rapporten Marknadsmässig kurragömmalek länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster .