Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd
MIK för mig logotyp
stäng

Förtal

Här får du ett färdigt lektionspaket med ett urval av övningar på temat förtal som tillsammans tar cirka 80 - 100 minuter. Om du hellre vill, kan du själv välja ut de övningar som du tycker passar för just din elevgrupp i filtreringsfunktionen på startsidan. Där ser du också hur många minuter som beräknas för de olika övningarna.

Kille är upprörd framför datorn, CC0-licens, pexels.com

Detta är ett förslag på ett färdigt lektionspaket med övningar som eleverna får jobba med antingen enskilt, i mindre grupper eller i helklass. Du kan själv göra ändringar eller tillägg till övningarna för att de bättre ska passa för just de du vill utbilda.

I den här lektionen undersöker vi det som kommit att kallas Instagram-målet. Utgångspunkten är en podd som beskriver vad som hände när två tonårsflickor startade ett anonymt Instagramkonto där ungdomar, främst tjejer, hängdes ut och kränktes. Under knappt två dygn fick kontot över 8 000 följare. Ilskan var stor och när ungdomar samlades utanför en skola för att leta upp de skyldiga urartade det i våldsamt upplopp. Instagram-målet väckte stor uppmärksamhet även internationellt och blev en väckarklocka för många vuxna som under den här tiden inte ens visste att bildappen Instagram existerade. Flickorna bakom kontot dömdes för grovt förtal och fick betala närmare 600 000 kronor i skadestånd till de drabbade.

 

Denna lektion innehåller följande övningar:

Podd: Instagram-målet

Övning: Instagram-målet

Lagen och rättvisan

 

Syfte:

  • Att ge ökad kunskap om vad som gäller juridiskt kring publiceringar, främst förtal.
  • Att öka insikten om vikten av att ha ett kritiskt förhållningsätt till medier, inte bara som konsument utan också som producent av medieinnehåll.
  • Att öka medvetenheten om vilka konsekvenser publiceringar kan få för den som publicerar samt för andra, till exempel privatpersoner och för samhället i stort.
  • Att väcka tankar kring hur rätten till yttrandefrihet och tryckfrihet förhåller sig till rätten till privatliv och integritetsskydd.

Podd: Instagram-målet

Tid: 26 min.

 

> Lyssna på dokumentärpodden Instagram-målet

 

Inled det här arbetspasset med att lyssna på podden om Instagram-målet. Ni kan lyssna antingen tillsammans i helklass eller så kan eleverna få i uppgift att lyssna enskilt på podden inför det lektionspass när ni ska jobba med övningen Instagram-målet. Till övningen behöver du också ladda ner arbetbladet: Tidslinje Instagram-målet.


Övning: Instagram-målet

Tid: 40–60 minuter

 

Syfte

  • Att öka medvetenheten om vilka konsekvenser publiceringar kan få för den som publicerar samt för andra, till exempel privatpersoner och för samhället i stort.
  • Att öka medvetenheten om hur snabbt rykten kan spridas i sociala medier och vilka konsekvenserna kan bli.
  • Att ge ökad kunskap om vad som gäller juridiskt kring publiceringar.
  • Att ge underlag till samtal och reflektioner kring eget och andras publicistiska ansvar.

 

Introduktion i helgrupp

Ställ en öppen fråga: Hur många i gruppen publicerar saker på nätet? Låt eleverna svara med handuppräckning. Fortsätt sedan med en diskussion om vilket ansvar eleverna tänker att de har för det innehåll de publicerar?

 

Lyssna

Övningen bygger på att alla elever har lyssnat på podden om Instagram-målet (26 min.).

 

Undersök fallet

1. Eleverna arbetar i par eller smågrupper och behöver tillgång till arbetsbladet Tidslinje Instagram-målet. De börjar med att gå igenom och komplettera tidslinjen över vad som hände i Instagram-målet från det att kontot aktiverades tills att domen föll. I arbetsbladet Tidslinje Instagram-målet är de viktigaste datumen och hållpunkterna utmärkta. Eleverna lägger till information vid varje datum, om det de tycker är viktigt att notera. De kan också lägga till händelser som saknas på tidslinjen, men som de tycker är viktiga. För att göra klart tidslinjen kanske de behöver lyssna igen på delar av podden och/eller göra ytterligare efterforskningar på nätet.


2. Samla gruppen och skapa en gemensam tidslinje på tavlan där alla viktiga hållpunkter finns med.


3. Eleverna arbetar vidare i par eller smågrupper med att identifiera de viktigaste aktörerna i historien, från enskilda individer (till exempel tonårsflickorna som startade kontot, drabbade ungdomar, hämndlystna vänner, oskyldigt misstänkta och så vidare) till myndigheter (polis, åklagare och så vidare) och företag (Instagram, Facebook med flera).


4. Samla förslagen i en lista eller ”karta” på tavlan tills ni har vad gruppen tycker är en komplett beskrivning av de olika aktörerna. Glöm inte till exempel föräldrar och andra anhöriga till de direkt drabbade, de som skickat in tips till Instagramkontot eller tidningsläsare och TV-tittare som följt nyhetsrapporteringen. Detta steg kan liknas lite vid detektivarbete, sådant som vi är vana att se på film där polisen tejpar upp namn, ibland också bilder på alla viktiga aktörer i det aktuella ”fallet” på väggen. Det hjälper er att upptäcka samband, saknade pusselbitar och orsakskedjor.


5. Reflektera tillsammans över resultatet.


Övning: Lagen och rättvisan

Syfte

  • Att skapa förutsättningar för samtal kring vilka konsekvenser publiceringar på internet kan få ur ett etiskt och juridiskt perspektiv.
  • Att öka kunskapen om vad som gäller enligt lagen kring förtal i den fysiska och digitala världen samt kring lagens begränsningar.
  • Att stärka insikten om vikten av ett kritiskt förhållningssätt till medier och allas ansvar för hur vi beter oss mot varandra på nätet.

Bakgrund

Samla eleverna i helgrupp och gå igenom vad förtal innebär.

Så här beskrivs förtal i Brottsbalken kap 5, § 1:

”Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.”

Förklara att lagarna vi har i den fysiska världen även gäller i den digitala. Samtidigt finns det lagar som har tillkommit på grund av ett digitalt beteende, även om de också gäller den fysiska världen. Exempel på det är förbudet mot olaga integritetsintrång som började gälla den 1 januari 2018.

Så här beskrivs olaga integritetsintrång i Brottsbalken, 4 kap, 6 c §:

”Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida

1. bild på eller annan uppgift om någons sexualliv,
2. bild på eller annan uppgift om någons hälsotillstånd,
3. bild på eller annan uppgift om att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid,
4. bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation, eller
5. bild på någons helt eller delvis nakna kropp

döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, för olaga integritetsintrång till böter eller fängelse i högst två år.”

 

Hela lagtexterna hittar du i Brottsbalkenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Här hittar du mer fakta om yttrandefrihet och förtal:

Statens medierådlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Åklagarmyndighetenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Diskutera

Låt eleverna diskutera i smågrupper utifrån exempelvis följande frågor:

  • Tycker du att domen var rättvis?
  • De som hängdes ut på kontot fick skadestånd och en del av skadeståndet skulle betalas av flickornas föräldrar. Är det rättvist?
  • Många andra, till exempel anhöriga, drabbades också men de fick inget skadestånd. Har de nytta av domen på något annat sätt?
  • En av flickorna som drev Instagramkontot sa i rätten att hon inte visste att det hon gjorde var ett brott. Spelar det någon roll?
  • Den som är under 15 år kan inte straffas för att ha gjort olagliga saker på internet. Är det en lagom hög åldersgräns?
  • De som skickade in bilder och kränkande texter på ungdomar till de som drev Instagramkontot straffades inte. Är det rättvist?
  • Yttrandefriheten är bland annat rätten att kunna skriva vad man tycker utan att bli censurerad. Tillåter yttrandefriheten för mycket?

Reflektera i helgrupp

Samla gruppen och reflektera tillsammans. Fråga till exempel:

  • Finns det liknande konton i sociala medier idag?
  • Är det skillnad mellan att förtala och kränka någon i den fysiska världen och på internet?
  • Om det fortfarande pågår uthängningar, vad skulle kunna göras för att motverka detta?
  • Vad är ditt eget ansvar, vilken roll har till exempel föräldrar, skolan och samhället i stort?

Fördjupning

Poddar

Lyssna gärna på Statens medieråds poddar om vad som gäller juridiskt på nätet och mycket annat. I den här poddenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster om förtal medverkar till exempel Mårten Schultz, juridikprofessor och Tove Lindgren, jurist.

Hjälp på nätet – juristens bästa råd
Är det olagligt att kapa någons konto? Hur avslöjar man en falsk nyhet? Här hittar du tio korta filmerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för pedagoger och andra vuxna som vill veta hur man kan stoppa kränkningar av barn och unga på nätet.


Publicerat den 26 nov 2018

Publicerat den 26 nov 2018