Senast uppdaterad: 2016-01-26
Våra medievanor förändras. Pixabay cc-licens: FirmBee.
Användningen av internet i mobilen ökar kraftigt. Sociala medier är den vanligaste internetaktiviteten bland tonåringar. Samtidigt har nyhetskonsumtionen ökat och inställningen till nyheter blivit mer positiv.
Utvecklingen är hisnande. När Gutenberg i mitten av 1400-talet utvecklade den första tryckpressen möjliggjorde det en informationsspridning vars omfattning få hade kunnat förutse. Frågan är dock om inte utvecklingen de senaste årtiondena är en informationsrevolution av ännu större mått.
Under 1980- och 1990-talen skedde stora förändringar i medielandskapet och av kommunikationsteknologier, förändringar som skapat förutsättningar för mer individualiserade och nischade medier:
Lyssna på Statens mediepodd, avsnitt 2: Plattformarnas tid. Tid:44,40 min.
Det i dag enorma utbudet av nyhetsförmedlare och andra kanaler för information och kultur gör att alla inte längre hör och ser samma nyheter, tv-serier eller opinionsbildande budskap. Detta innebär också att våra gemensamma kunskapsramar förändras och försvagas.
Även de traditionella medierna som dagstidningar, radio och tv förändras i och med de sociala mediernas genomslag. Etablerade medier utmanas i sin roll som nyhetsförmedlare och som plattform för samhällsdebatter. Idag har fler människor möjlighet att producera innehåll i nya mediekanaler som diskussionsforum och sociala nätverk – exempelvis har sociala medier gjort att allt fler medborgare publiceras i offentliga eller halvoffentliga sammanhang.
Samtidigt som vi har större möjligheter att söka information och uttrycka våra åsikter än tidigare, väljer vi också bort allt mer information. Därför finns det en risk att vi rör oss i ett alltmer begränsat sammanhang och bara väljer de nyhets- och informationskällor som bekräftar vår egen världsbild och våra egna åsikter.
På senare år har forskningen sett en utveckling mot att vi har både storkonsumenter av nyheter och direkta nyhetsundvikare. Det innebär en risk för ökade klyftor bland annat i hur politiskt kunniga medborgarna är.
Även regeringens Framtidskommission menar att detta är en viktig utmaning för framtiden. Kommissionen framhåller att den digitala klyftan mellan medborgare inte går mellan generationer, utan mellan dem som kan och de som inte kan hantera information.
Därför är vikten av medie- och informationskunnighet och förmågan att navigera i det nya medielandskapet avgörande för medborgarnas möjligheter att tillvarata sina rättigheter och utöva sina skyldigheter i ett demokratiskt samhälle.
2. Är det demokratiskt att information och tjänster i allt högre grad finns tillgängligt via nätet? Motivera.
3. Är kraven som ställs på individen att vara aktiv i att välja och välja bort information rimliga? Finns det några alternativa vägar till att välja själv? Motivera.
4. Vilken typ av information och kunskap som man tidigare fick ”automatiskt” tror du att människor i allt högre grad kommer att välja bort?
5. Jämfört med för 20 år sedan har vi inte längre en gemensam kulturell och kunskapsmässig referensram. Vad finns det för positiva och negativa aspekter av det? Vad kan det få för konsekvenser för mötet mellan människor? Vad ställer det för krav på oss som medborgare?
Mediekompass: Tidningskris - spelar det roll? I dagens allt mer digitaliserade värld är färre beredda att betala för tidningen de läser. Är dagstidningar viktiga eller går det lika bra att få tag på nyheter via TV, radio, internet och sociala medier? Åk 6-9, gymn.
Statens medieråd och Mediekompass: Expert på medier. Kopieringsunderlag och lärarhandledning om digital kompetens. Åk 7-9, gymn.
Information och kommunikation
Beslutsfattande och politiska idéer
Information och kommunikation
Rättigheter och rättsskipning
1a1: Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.
1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.
Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.
Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.
SvD: Utan internet är det lätt att hamna utanför. Ella Öström, 83 år, har ingen dator och använder inte internet. Det är hon inte ensam om – en miljon svenskar har inte tillgång till internet.