Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd

Medielandskapets utveckling

Senast uppdaterad: 2016-01-26

En mobil ligger bredvid brickor från ett bokstavsspel. Pixabay cc-licens: FirmBee.

Våra medievanor förändras. Pixabay cc-licens: FirmBee.

Användningen av internet i mobilen ökar kraftigt. Sociala medier är den vanligaste internetaktiviteten bland tonåringar. Samtidigt har nyhetskonsumtionen ökat och inställningen till nyheter blivit mer positiv.

Utvecklingen är hisnande. När Gutenberg i mitten av 1400-talet utvecklade den första tryckpressen möjliggjorde det en informationsspridning vars omfattning få hade kunnat förutse. Frågan är dock om inte utvecklingen de senaste årtiondena är en informationsrevolution av ännu större mått.

1990-talet en brytpunkt

Under 1980- och 1990-talen skedde stora förändringar i medielandskapet och av kommunikationsteknologier, förändringar som skapat förutsättningar för mer individualiserade och nischade medier:

  • Videobandspelarens genombrott i början av 1980-talet gav oss möjligheten att själva välja filmer och tidpunkter att se dem i hemmet.

  • Mobiltelefonen förändrade hur vi kommunicerar med varandra: telefonen blev nu en personlig ägodel istället för som tidigare något som var knutet till en specifik plats.

  • Reklamfinansierad tv och radio, som introducerades i Sverige i slutet av 1980-talet, bidrog till ett större utbud av nyheter och framförallt underhållning.

  • World Wide Web skapades 1991, och de första sökmotorerna gjorde det möjligt att på ett enkelt sätt komma åt den växande informationen på internet.

Lyssna på Statens mediepodd, avsnitt 2: Plattformarnas tid. Tid:44,40 min.

Det i dag enorma utbudet av nyhetsförmedlare och andra kanaler för information och kultur gör att alla inte längre hör och ser samma nyheter, tv-serier eller opinionsbildande budskap. Detta innebär också att våra gemensamma kunskapsramar förändras och försvagas.

Även de traditionella medierna som dagstidningar, radio och tv förändras i och med de sociala mediernas genomslag. Etablerade medier utmanas i sin roll som nyhetsförmedlare och som plattform för samhällsdebatter. Idag har fler människor möjlighet att producera innehåll i nya mediekanaler som diskussionsforum och sociala nätverk – exempelvis har sociala medier gjort att allt fler medborgare publiceras i offentliga eller halvoffentliga sammanhang.

Klyftorna växer

Samtidigt som vi har större möjligheter att söka information och uttrycka våra åsikter än tidigare, väljer vi också bort allt mer information. Därför finns det en risk att vi rör oss i ett alltmer begränsat sammanhang och bara väljer de nyhets- och informationskällor som bekräftar vår egen världsbild och våra egna åsikter.

På senare år har forskningen sett en utveckling mot att vi har både storkonsumenter av nyheter och direkta nyhetsundvikare. Det innebär en risk för ökade klyftor bland annat i hur politiskt kunniga medborgarna är.

Även regeringens Framtidskommission menar att detta är en viktig utmaning för framtiden. Kommissionen framhåller att den digitala klyftan mellan medborgare inte går mellan generationer, utan mellan dem som kan och de som inte kan hantera information.

Därför är vikten av medie- och informationskunnighet och förmågan att navigera i det nya medielandskapet avgörande för medborgarnas möjligheter att tillvarata sina rättigheter och utöva sina skyldigheter i ett demokratiskt samhälle.

1. Fundera kring vikten av medie- och informationskunnighet för att kunna navigera och sålla i mediebruset. Vilka verktyg behövs? Vilka problem och möjligheter finns kring digital delaktighet och avsaknaden av den?

2. Är det demokratiskt att information och tjänster i allt högre grad finns tillgängligt via nätet? Motivera.

3. Är kraven som ställs på individen att vara aktiv i att välja och välja bort information rimliga? Finns det några alternativa vägar till att välja själv? Motivera.

4. Vilken typ av information och kunskap som man tidigare fick ”automatiskt” tror du att människor i allt högre grad kommer att välja bort?

5. Jämfört med för 20 år sedan har vi inte längre en gemensam kulturell och kunskapsmässig referensram. Vad finns det för positiva och negativa aspekter av det? Vad kan det få för konsekvenser för mötet mellan människor? Vad ställer det för krav på oss som medborgare?

UR:s Medialized: Vem kan man lita på?länk till annan webbplats Dagens unga är ofta missnöjda med traditionella medier. Hur ser medievanorna ut för de unga? Vilka kanaler skapar de ungas världsbild? Åk 7-9.

Mediekompass: Tidningskris - spelar det roll?länk till annan webbplats I dagens allt mer digitaliserade värld är färre beredda att betala för tidningen de läser. Är dagstidningar viktiga eller går det lika bra att få tag på nyheter via TV, radio, internet och sociala medier? Åk 6-9, gymn.

Statens medieråd och Mediekompass: Expert på medier. Kopieringsunderlag och lärarhandledning om digital kompetens. Åk 7-9, gymn.

Kopplingar till läroplanen Lgr11

Ur Syfte i samhällskunskap

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6

Information och kommunikation

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbild­ning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fat­tas. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
  • Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Rättigheter och rättsskipning

  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter.

Gy11 Samhällskunskap

Ur Ämnets syfte

  • Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
  • I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
  • Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
  • Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Undervisningen i kursen ska bland annat behandla följande centrala innehåll:

1a1: Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.

Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

UR:s film De bortkopplade. länk till annan webbplats1,3 miljoner människor i Sverige lever utan internet. Vi följer reportern Kjell Eriksson när han besöker några av dem för att tala om deras analoga tillvaro. En film om digitalt utanförskap och om glappet som uppstått då den nya tekniken gjort sitt intåg.

De bortkopplade - diskussionen. länk till annan webbplatsKjell Eriksson följer upp sin dokumentär "De bortkopplade" med ett samtal mellan experter. Finns det en digital klyfta? Vad händer med dem som lever analogt i vårt digitaliserade samhälle?

UR Samtiden: Kristina Alexanderson från Internetdagarna 2010. länk till annan webbplatsNär barnen kommer till skolan är några vana internetanvändare och andra har aldrig provat. Är den stereotypa bilden av barn som digitala infödingar helt rättvisande?

SvD: Utan internet är det lätt att hamna utanför.länk till annan webbplats Ella Öström, 83 år, har ingen dator och använder inte internet. Det är hon inte ensam om – en miljon svenskar har inte tillgång till internet.

UR Samtiden: Historien om radio och tv.länk till annan webbplats Har yttrandefriheten i radio och tv tagit ett steg framåt eller bakåt om man jämför över tid? Hur har public service roll förändrats i förhållande till yttrandefriheten?

UR Samtiden: Trend och utveckling på nätet – historiens kraft.länk till annan webbplats Det förflutna är inte dött, det är inte ens passerat. Allt vi gör och upplever är sprunget ur det förflutna, mer än vi tror.