Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd

Sökmotorer är inte neutrala

Senast uppdaterad: 2015-12-09

En spindel i ett spindelnät. Flickr cc-licens: scottleduc.

Vad vi finner på internet påverkas i hög grad av sökmotorer – som i sin tur påverkas av hur och vad vi söker på nätet. Flickr cc-licens: scottleduc.

Varför är det viktigt att känna till hur sökmotorer fungerar? Jo, för att de påverkar våra sökresultat på olika sätt. De som vill nå ut med ett budskap eller som vill sälja något kan påverka resultatet av våra sökningar.

Om man känner till var informationen man söker finns, så kan man gå direkt till den sajten. Tågtider finns på SJ:s reseplanerare, för att ta ett exempel. Men om man inte från början vet exakt vart man ska vända sig får man använda en sökmotor.

Vad är en sökmotor?

En sökmotor är ett program som hjälper oss att hitta på nätet. Tjänsterna är i regel gratis för användaren, men drivs av företag med vinstintresse. Företagen tjänar sina pengar genom att ta betalt för annonser som visas för besökaren. I vissa fall kan användaren även få betala för att använda mer avancerade sökfunktioner.

Den absolut vanligaste sökmotorn är Google, som drivs av det amerikanska företaget Google Inc. Att ”googla” har blivit ett så självklart beteende att man lätt glömmer att sökresultatet inte är neutralt. Det styrs dels av vem som gör sökningen och dels vilka företag som vill nå den personen med sin marknadsföring.

Sökresultatet anpassas

För att hjälpa oss sortera bort information som inte är av intresse, filtreras resultatet genom att sökmotorerna försöker anpassa det efter just dig.

Två personer kan få olika sökresultat, trots att de använder samma sökord. Resultatet av en sökning är baserat på vad du tidigare visat intresse för, var du befinner dig, samt en mängd andra parametrar. Därför kan två identiska sökningar på en geografisk plats resultera i att en person får förslag på resor medan en annan får upp faktasajter.

Filtrering på Facebook

Det är inte bara sökmotorer som filtrerar resultaten. Facebook är en annan tjänst som filtrerar information genom att sålla ut vilka personer bland dina vänner som du står närmast. Vad du klickar på och vilka du ”checkar in” tillsammans med påverkar vilka personers statusuppdateringar du får se mer av. Facebook lyfter även fram vissa händelser genom att kategorisera dem som viktigare än andra. Vad du tryckt ”gilla” på inverkar på vilka annonser du får upp.

På YouTube sparas information om vilka filmklipp du tittat på, för att kunna presentera ett urval som ska intressera dig, webbutiken presenterar varor som liknar de du tittade på förra gången – listan på filtrerade resultat och riktade länkar kan göras lång.

Sponsrade länkar

Det du som användare bör vara medveten om är att det är olika intressen som styr sökresultatet. Det är till exempel möjligt att köpa sig en plats högt upp i listan, där sannolikheten för ”klick” är större.

I sökresultatet blandas så kallade ”organiska” länkar med betalda annonsplatser, ”sponsored links”, som i Googles annonsprogram kallas Adwords. De resultat som hamnat högt i din resultatlista på grund av att sajtägaren betalat för den platsen kan vara relaterade till din sökfråga, men behöver inte vara det. Därför är det viktigt att känna till skillnaden mellan organiska sökresultat och betalda annonslänkar.

Ett exempel på ett sökresultat på Google med förklaring av köpta platsers placering i förhållande till sökresultatet ("organic search").

Text-, bild-, eller videoannonser visas i Googles sökresultat mot en färgad bottenplatta som på bilden ovan (”Paid” Search, AdWords). Även ”Sponsored links” till höger är köpta platser som visas vid sökning på vissa ord, medan ”Organic search” är de sökresultat som bestäms av andra parametrar.


Annonsörerna betalar oftast för det antal klick annonsen får (PPC, Pay Per Click).

Google är den mest använda sökmotorn i världen och i Sverige. Under 2014 hade de 94 % av den svenska sökmotoranvändningen, enligt det globala statistikföretaget StatCounter.

Rankningen går att styra

Efter att vi gjort en sökning väljer vi ofta något av resultaten som rankas högst, det vill säga hamnar högt upp i sökmotorns lista. Många gånger är sidan som kommer högt upp den mest relevanta och den har hamnat där eftersom den innehåller det aktuella sökordet. Andra faktorer som påverkar rankningen är om webbplatsen är omfattande, har många som länkar dit eller har många besök. Ordningen kan även bli olika beroende på vem som söker och när sökningen görs.

Rankningen styrs alltså inte enbart av vilken sajt som har mest relevant information i förhållande till sökordet, utan går att påverka. Företaget eller organisationen som står bakom sajten kan själva sökmotoroptimera sin webbplats, det vill säga konstruera sidan enligt vissa regler som gör att den hamnar högre upp i sökmotorernas träfflistor.

För ett företag är en topplacering värd mycket eftersom en sådan ger en avsevärt högre besöksfrekvens. Företag tävlar om att rankas högt för att vinna nya kunder.

Ibland används även otillåtna metoder för att lura sökmotorernas sökrobotar som skannar av nätet – allt i avsikt att nå högre placeringar.

Det gäller alltså att vara medveten om vad som påverkar sökresultaten. Det går inte bara att utgå ifrån att de översta träffarna är de mest intressanta eller relevanta.

Prenumerera på information

Ett annat sätt att finna rätt information på nätet är att låta informationen hitta dig. Det finns många olika tjänster som ger möjlighet att prenumerera på nyheter och publiceringar som innehåller ord eller fraser som du är intresserad av och som du få levererade till dig via mejl. Vissa kostar pengar, andra finansieras genom annonser eller dina användaruppgifter och användningsmönster

Många sajter erbjuder också så kallade RSS-prenumerationer, som hjälper dig att hålla koll på nytt innehåll. Det finns även tjänster som samlar nyheter från sociala medier.

Som mediekonsument bör man vara uppmärksam på hur man avgränsar sitt informationsflöde – en snäv avgränsning riskerar att ge en begränsad världsbild.

 

1. Kan man ”googla” för mycket? Motivera.
2. Hur ser du på att sökmotorer och andra tjänster sparar information om dig och ditt sökbeteende? Fördelar/nackdelar?
3. Har stora företag som t ex Google något etiskt ansvar för vilka sökträffar de visar?
4. Varför är det viktigt att känna till hur sökmotorer fungerar?
5. Jesper Strömbeck, professor i politisk kommunikation och journalistik vid Mittuniversitetet, menar i en artikel på Dagens Nyheters debattsida att det nya medielandskapet kan leda till allt större skillnader mellan olika grupper när det gäller hur de uppfattar verkligheten. Människor kan i allt högre utsträckning söka sig till medier som bekräftar deras åsikter, fördomar och verklighetsbilder. Detta kan leda till en ökad polarisering i samhället. Hur tänker du kring Jesper Strömbecks resonemang?
Läs Jesper Strömbecks debattartikel på DN Debattlänk till annan webbplats.

Åk 4-6.
UR:s Är det sant?länk till annan webbplats Att vara på internet. Fördelar och risker med att finnas på nätet.

Åk 7-9. 
UR:s Mediatiden: Vem kan man lita på?länk till annan webbplats Vilka kanaler skapar de ungas världsbild?

Gymnasiet.
UR:s Medialized: Nothing but the truth.länk till annan webbplats Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas egna åsikter eller av aktörer som vill påverka medierna i olika riktningar?

Gymnasiet.
UR:s Medialized: Your place or mine?länk till annan webbplats Konflikten mellan israeler och palestinier har pågått i nära ett sekel och fördjupas genom att de båda gruppernas medier skildrar konflikten på så olika sätt. Analysera två mediala versioner.

Kopplingar till läroplanen Lgr11

Samhällskunskapsämnets syfte

● analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
● uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
● söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6

Information och kommunikation
● Informationsspridning, reklam och opinionsbild­ning i olika medier.
● Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9

Information och kommunikation
● Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
● Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Gy11 Samhällskunskap

Ämnets syfte

● Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
● I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
● Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
● Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

1a1: Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.

Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

TED Talks: Var medvetna om ”filterbubblorna” på nätet.länk till annan webbplats Internetaktivisten Eli Pariser tar upp begreppet ”filterbubblor” på konferensen TED och hur vi får individanpassade sökresultat som bland annat baseras på tidigare sökningar, cookies och vänners sidor vi besökt. Det vill säga all den information som samlas inom begreppet ”Big Data”.Svensk text.

Internetstiftelsen i Sverige: Källsortering på internet.länk till annan webbplats Om olika tjänster som du kan ha användning för alternativt bör se upp med när du söker på internet.

UR Samtiden: Google och framtiden Paneldebatt om Googles makt.länk till annan webbplats

UR Samtiden: Snärjd i nätet.länk till annan webbplats Internet är fritt men domineras av jättar som Google och Facebook. Vem garanterar individens integritet och vem slår vakt om demokratin? Och gör de sociala medierna oss friare eller blir vi mer kontrollerade, fångade i nya normer och sociala roller?

UR Samtiden: Delaktighet i den digitala verkligheten.länk till annan webbplats Informationsfriheten är grundläggande i vårt samhälle. Men mängden information kräver sortering. Vilka gränser och hinder bygger vi in i informationsteknologin och vem är det som utesluts?