Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd

Nya medieproducenter

Senast uppdaterad: 2015-10-05

Bild bakifrån på en man med en Ipad. Pexels cc-licens.

Allt fler skapar eget medieinnehåll och publicerar sig i sociala medier. Pexels cc-licens.

Att publicera och sprida material via internet innebär inte att du blir journalist. Journalistik har en arbetsmetod som präglas av rutiner, systematik, vissa krav och etiska riktlinjer.

Däremot påverkar internet och sociala medier hur journalistik fungerar och ser ut. Det har blivit enklare för enskilda medborgare att tipsa nyhetsproducenter via sociala medier, och allmänheten förser i högre utsträckning än tidigare nyhetsmedierna med material i form av bilder och filmer.

Sociala medier har också blivit ett viktigt komplement till journalistiken. I de folkliga protesterna under den arabiska våren utgjorde aktivisters rapportering i sociala medier viktiga källor för nyhetsproducenter och genom internet nådde de också direkt ut till en stor internationell publik.

Journalist eller publicist?

Det är alltså inte förmågan att sprida information som gör någon till journalist. Skillnaden ligger i att det ställs andra krav på journalistiska texter och bilder. 

Journalistiskt material ska ha en tydlig avsändare och publiceras av en ansvarig utgivare. Journalisten förutsätts jobba systematiskt och kontrollera sina källor.

En journalist är ett ”verktyg” för en redaktion och bestämmer sällan själv vad hen ska berätta om. En del journalister är anställda, men många är frilansare och gör jobb på beställning, eller försöker sälja sin artikel till en tidning i efterhand. 

I samtliga fall är det en redaktion som avgör vad som slutligen ska publiceras och vad som inte ska det. Valet av innehåll görs utifrån redaktionens nyhetsvärdering och nyhetsmediets sätt att vinkla informationen.

Vilka kan man lita på?

I dagens omfattande informationsflöde blir det allt svårare att bedöma hur tillförlitligt ett medieinnehåll är. Som mediekonsument måste man i högre utsträckning kritiskt granska den information man tar del av – oavsett om den kommer från journalister eller andra publicister. 

Det journalistiska arbetssättet ska visserligen säkerställa att en artikel är faktagranskad och inte baserar sig på löst tyckande. Det finns även en ansvarig utgivare som står till svars om innehållet bryter mot lagen eller etiska regler. Men journalistiskt material kan också färgas av journalistens värderingar och av nyhetsproducentens intressen.

Det finns också en rad olika samhällsaktörer som försöker påverka journalistiken. En sådan är den stora grupp PR-konsulter och lobbyister som arbetar med att påverka journalister utifrån sina uppdragsgivares intressen.

Andra åsikter och perspektiv

Information som produceras av bloggare eller andra aktörer i sociala medier har inga etablerade rutiner eller fastställda regelverk att förhålla sig till.

Det finns både fördelar och nackdelar med detta. Att inte behöva anpassa sig efter nyhetsvärdering, medielogik eller andra journalistiska processer innebär att andra åsikter, perspektiv och händelser får utrymme i offentligheten. Det innebär också att enskilda publicister kan nå läsare som är intresserade av alternativ till den etablerade journalistiken.

Problemet för publiken är att texter som ser seriösa ut kan innehålla falsk information eller propaganda.

Sociala medier och journalistik

De sociala mediernas intåg på mediearenan har alltså både för- och nackdelar för oss som medieanvändare. I bästa fall kan internet och sociala medier komplettera och utveckla nyhetsjournalistiken, och i värsta fall kan den digitala utvecklingen utarma och försämra journalistiken.

En fördel är att fler människor har möjlighet att vara med och påverka samhällsdebatten. Sociala medier kan fungera som en plattform för att utveckla det demokratiska samtalet. Publiken kan interagera med de etablerade massmedierna och föra samtal och diskussioner utanför de etablerade medieaktörernas plattformar.

I dagens mediesamhälle har medieproducenterna och publiken på så sätt kommit närmare varandra, och det har blivit lättare för publiken att påverka samhällsdebatten, inklusive den som pågår i de etablerade massmedierna.

Makthavare kan undgå granskning

En negativ aspekt av sociala medier är att makthavare enklare kan undgå kritisk mediegranskning. De kan utnyttja egna mediekanaler för att sprida information, och välja bort samtal med journalister. På så sätt kan de slippa svara på obekväma frågor.

En annan nackdel med den ökade användningen av sociala medier är att samtalet och debattonen kan bli personligt laddad och i värsta fall leda till ett försämrat eller förråat debattklimat.

Nätets anonymitet kan också leda till att aktörer med en icke-demokratisk agenda tar allt större plats i det offentliga samtalet.

1. Vad ser du som de tre största skillnaderna mellan att vara journalist och att vara publicist? Rangordna med siffrorna 1–3.

2. Fundera på vilka fler aspekter som kan finnas, såväl positiva som negativa, kring journalisters och andra publicisters samverkan.

3. Vilken typ av nyhetskällor litar du mest respektive minst på? Spelar det någon roll vilken typ av nyheter det handlar om? Motivera.

4. I texten anges en fördel och en negativ aspekt med sociala medier. Instämmer du i resonemangen? Vilka fler fördelar och negativa aspekter kan du komma på?

Åk 4-6.
UR:s Är det sant? Att vara på internet.länk till annan webbplats Fördelar och risker med att finnas på nätet.

Åk 4-6.
UR:s Är det sant? - Nyheter.länk till annan webbplats Vem bestämmer vad som är en nyhet och varför är det viktigt att så många som möjligt kommer till tals i en nyhet?

Åk 4-6.
UR:s Är det sant? Källkritik.länk till annan webbplats Är allt som sägs och skrivs sant? Vad betyder det egentligen att vara källkritisk? Och hur vet man om man kan lita på en källa?

Åk 4-6.
Mediekompass: Den grävande journalistikens roll i en demokrati.länk till annan webbplats Järnrör, rasism och sexism - delar av Sverigedemokraternas partitopp avslöjades i ett filmklipp publicerat av Expressen. Diskutera betydelsen av mediernas ”grävande journalistik”, men även vikten av att kolla källan och att ha ett kritiskt förhållningssätt till information på nätet.

Åk 7-9.
UR:s Mediatiden: Vem kan man lita på?länk till annan webbplats Vilka kanaler skapar de ungas världsbild?

Åk 7-9.
UR Mediatiden: Arabiska våren.länk till annan webbplats Hur viktigt är det att få säga vad man tycker och tänker? Vad betyder propaganda? Och vad händer när styrande gör det omöjligt för invånarna att kommunicera med omvärlden?

Åk 7-9.
UR Mediatiden: Vem är du på nätet?länk till annan webbplats Vem är du - och vem vill du vara?

Åk 6-9, gymn.
Mediekompass: Aldrig i livet att jag skulle lägga ut det på nätet!länk till annan webbplats Reflektera kring framtida konsekvenser av att lägga ut privat information på nätet.

UR:s Medialized: Just say yes.länk till annan webbplats Varje dag möts vi av tusentals uppmaningar att säga ja. Men vad är det som får oss att säga ja till budskap i reklam eller från makthavare? Gymn.

Gymn.
UR:s Medialized: Nothing but the truth.länk till annan webbplats Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas egna åsikter eller av aktörer som vill påverka medierna i olika riktningar?

Gymn.
UR:s Medialized - A thread in the web.länk till annan webbplats De sociala medierna har de senaste åren revolutionerat all mediekonsumtion. Facebook och Twitter har blivit maktfaktorer och gett politiska rörelser ny kraft.

Gymn.
UR:s Medialized - What's on tonight?länk till annan webbplats Vad är det som avgör vilka nyheter som når tv-tittarna?

Kopplingar till läroplanen Lgr11

Ur Samhällskunskapsämnets syfte

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
  • söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,
  • reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6

Information och kommunikation

  • Informationsspridning, reklam och opinionsbild­ning i olika medier. Hur sexualitet och könsroller framställs i medier och populärkultur.
  • Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

Ur Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9

Information och kommunikation

  • Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
  • Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
  • Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Rättigheter och rättsskipning

  • Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter.

Gy11 Samhällskunskap

Ur Ämnets syfte

  • Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
  • I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
  • Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska bland annat ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
  • Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
  • Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Undervisningen i kursen ska bland annat behandla följande centrala innehåll:

1a1: Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.

Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

Medierna i P1: Alla är redaktörer – eller borde åtminstone vara.länk till annan webbplats Förr var det ju bara journalister som spred nyheter till en masspublik. Men nu när vi själva gör det på sociala medier så har journalisterna fått en ny uppgift – nämligen att granska om det som får stor spridning på nätet är sant. Att fånga upp – och avslöja – konstigheter i det som sprids som ett virus på nätet kommer att bli den nya utmaningen för journalistiken.

Ystads Allehanda: Med en fot i nytt medielandskap.länk till annan webbplats Journalistelever på Skurups folkhögskola fick i uppdrag att nå unga. Lösningen blev nyheter i kortform i den publiceringskanal där ungdomarna finns och att länka vidare till den egna nyhetssidan på internet.