Logotyp Statens medieråd
Logotyp Statens medieråd

Källkritik — en utmaning

Senast uppdaterad: 2016-11-09

Ord som ramlar igenom en sil. Flickr cc-licens: verbeeldingskr8.

Flickr cc-licens: verbeeldingskr8.

Den stora utmaningen i dagens medielandskap är inte att hitta information, utan att hitta information som är tillförlitlig och korrekt.

Det är här källkritiken kommer in. Källkritik handlar om att förstå att texter och bilder har en avsändare och ett syfte – även om detta inte redovisas öppet. Källkritik kan formuleras i en fråga: ”Av vem och varför?”.

Före internets genombrott mötte vi den mesta informationen genom etablerade massmedier. Avsändaren var tydlig och det fanns en ansvarig utgivare. Idag kan nästan vem som helst publicera text och bild offentligt, utan att ha ett mediehus bakom sig.

Det finns många sajter som på ytan ser seriösa och trovärdiga ut, men som förmedlar falsk eller hårt vinklad information. Som mediekonsument i dag måste man lära sig att bedöma om informationen är korrekt genom att använda sig av flera källor.

Vem står bakom informationen?

Det är många som försöker påverka massmedierna för att nå ut med sitt budskap. Politiska partier, myndigheter, företag och intresseorganisationer kan till exempel skapa egna nyheter genom att skriva pressmeddelanden eller artiklar i egna forum.

Idag finns cirka 17 300 medlemmar i journalistförbundet i Sverige. Samtidigt jobbar cirka 20 000 personer som kommunikatörer eller med PR. Deras uppgift är bland annat att försöka påverka medier att skriva om specifika frågor från specifika perspektiv.

Det finns alltså fler personer i Sverige som jobbar med att påverka journalister än det finns journalister.

Vi måste fundera på vem det egentligen är som står bakom informationen – även om den kommer från en källa som verkar trovärdig.

De mest trovärdiga källorna

De flesta seriösa nyhetsförmedlare redovisar sina källor, dvs. varifrån de fått sina uppgifter. Om en nyhetsbyrå är källan står det kanske ”enligt TT” eller ”uppger Reuters” i texten.

Ibland finns det en intervju med ett vittne till eller någon som själv var inblandad i den aktuella händelsen. Dessa kallas för förstahandskällor och är kanske de mest trovärdiga källorna, förutsatt att de inte har anledning att ljuga.

En källa ger ingen nyhet

Även en förstahandskälla kan uppge felaktig eller bristfällig information. Därför brukar de seriösa nyhetsproducenterna intervjua flera personer om samma händelse, personer som inte har kontakt med varandra. Detta kallas att få en nyhet bekräftad – att två av varandra oberoende källor berättar om samma sak.

Ju mer sensationell en nyhet är, desto fler oberoende källor krävs för att säkerställa att informationen är korrekt. Detta systematiska och öppna arbetssätt är fundamentalt för alla seriösa nyhetsredaktioner.

Som mediekonsumenter måste vi vara vaksamma på uppgifter där källan inte redovisas eller som endast har en källa. Det spelar egentligen ingen roll vad nyheten handlar om.

Programledare från UR:s serie Är det sant - Källkritik

Klicka på bilden, gå till UR:s Är det sant: Källkritik, åk 4-6.

Källkritik på nätet 

På internet är det lätt att publicera i princip vad som helst. Då kan det också vara svårt att veta vilken information som man kan lita på. 

Ett problem är att information på internet enkelt kan förändras. En text kan uppdateras, raderas, eller ersättas med ny text. Samtidigt innebär dessa snabba förändringsmöjligheter att en text kan bli mer aktuell, och felaktigheter kan korrigeras allt eftersom de upptäcks. 

Uppslagsverket Wikipedia är ett exempel på en sida som hela tiden uppdateras och förändras, och som helt och hållet baseras på bidrag från allmänheten.

Det har inte gjorts några systematiska jämförelser mellan Wikipedia och till exempel Nationalencyklopedin (NE). rörande deras tillförlitlighet De stickprov som gjorts visar dock på små skillnader. Man ska dock tänka på att vissa texter på Wikipedia bara är påbörjade medan andra kan vara betydligt mer utvecklade än innehållet i NE.

Checklista för källkritik på nätet

Källkritik är en metod du använder för att granska den information du tar del av, för att avgöra om informationen är trovärdig och går att lita på. Nedanstående frågebatteri är inspirerat av Mediekompass tips kring källkritik.

1. Vem? 

Vem har skapat sidan? Är det en myndighet, organisation, företag eller person du känner till sedan tidigare? Är det en expert som uttalar sig? Vilka andra webbplatser länkar man till – Statistiska centralbyrån eller till en okänd källa? Eller finns inga angivna källor alls?

Tips! Om det finns uppgifter om skribenten, googla på namn eller e-postadress och se vilka träffar du får. Om du vill veta om skribenten har skrivit böcker i ämnet, kan du söka i bibliotekskataloger som till exempel libris.kb.selänk till annan webbplats

2. Varför?

Varför har den aktuella webbplatsen skapats? Vill man sprida information eller åsikter? Vill man väcka debatt eller underhålla? Är någon ute efter att tjäna pengar? 

3. Vad? 

Vilken typ av information finns på sidan? Är det mest personliga åsikter eller fakta? Verkar innehållet pålitligt? Stämmer det med sådant du redan vet? Är källan den som den utger sig för att vara? Finns det källhänvisningar som går till ställen som bekräftar påståendet? Är dessa källor i sin tur oberoende av varandra eller delar de samma upphovsman? Utger sig källan för att vara den enda sanningssägaren i en värld av lögner? 

4. När? 

När gjordes senaste inlägget eller uppdatering av sidan? Om det var länge sedan har kanske omständigheterna förändrats? Fungerar länkarna fortfarande? 

Tips! Tänk på att om du vill ha senaste nytt inom ett område, till exempel börskurser eller matpriser, vill du inte läsa inaktuell information. De flesta sökmotorer kan ställas in för att bara visa information som uppdaterats efter ett visst datum, t.ex. den senaste veckan. Men ska du studera historiska skeenden kan du ha nytta av både nytt och gammalt material.

5. Hur? 

Hur hittade du sidan? Kom du dit via en källa som du litar på? Det är lätt att göra en till utseendet proffsig sajt utan att innehållet ligger på samma nivå. Tänk på att alltid göra din källkritiska bedömning efter innehållet, inte utseendet. 

Tips! Kontrollera uppgifterna noggrant, oavsett om det gäller tryckta texter, webbsidor, bilder, inspelade uttalanden eller intervjuer. Källkritik är alltid viktigt och extra utmanande när det gäller källor på nätet.

Lyssna på Statens mediepodd, avsnitt 2: MIK - om källkritik och lärarens framtida roll. Tid: 44,38 min.

1. Vad avgör om en nyhet är trovärdig för dig?

2. Vilka av punkterna i checklistan vid källkritik använder du dig av i din vardag? Finns det någon punkt som är viktigare än de andra?

3. Du behöver svar på frågorna nedan. Var skulle du leta och varför? Hur skulle du behöva resonera källkritiskt?
• Vad säger Koranen om kärlek?
• Hur lång är en engelsk mil?
• Kan man lita på Edward Snowden?

4. Jämför två olika artiklar eller nyhetsinslag till samma nyhet/händelse. Vilka likheter och skillnader kan du hitta? Använd checklistan när du gör din källkritik av respektive artikel/nyhetsinslag.

5. Hur förhåller du dig till filmer och information som postas på sociala medier? Spelar det någon roll vem som har delat det? Funderar du på vad som ligger bakom? Undersöker du? Vad delar du vidare?

6. Hur kan man ta reda på om något som någon delat i sociala medier är sant?

För barn 5–8 år.
Statens medieråd: Nosa på nätet. Sagobok om källkritik. Lärarhandledning med fakta om barnens datoranvändning blandat med praktiska övningar och förslag på samtal, lekar och aktiviteter.

Åk 4-6.
Mediekompass: Hur vet man att det är sant?länk till annan webbplats Se till att kolla källan! Ibland händer det att till och med journalister slarvar med källan och skriver om nyheter som inte är helt sanna. Värderingsövningar om källors trovärdighet och vikten av att vara källkritisk.

Åk 4-6.
UR:s Är det sant? Källkritik.länk till annan webbplats Är allt som sägs och skrivs sant? Vad betyder det egentligen att vara källkritisk? Och hur vet man om man kan lita på en källa?

Åk 5-6.
Mediekompass: Vad i medierna kan man lita på?länk till annan webbplats Övningen lära eleverna att jämföra källor och att pröva deras tillförlitlighet.

Åk 7-9.
UR:s Mediatiden: Vem kan man lita på?länk till annan webbplats Vilka kanaler skapar de ungas världsbild?

Åk 6-9, gymn.
Skolverkets Kolla källan: Webbtips och övningar kring källkritik i sociala medier.länk till annan webbplats Diskutera källkritik i sociala medier som Facebook, Twitter, bloggar och YouTube.

Åk 6-9, gymn.
Mediekompass: Koll på källor på nätet.länk till annan webbplats Internet ger oss snabbt tillgång till kunskap från många källor men vi måste själva ta ställning till hur tillförlitlig informationen är. Övningen ökar elevernas källkritiska förmåga inför elevarbeten på egen hand.

Åk 7-9, gymn.
Wikimedia: Wikipedia i skolan.länk till annan webbplats Information, både om Wikipedia och om hur lärare i olika ämnen kan arbeta med Wikipedia.

Åk 7-9, gymn.
Mediekompass: Joseph Kony 2012.länk till annan webbplats Uppmaningar om att stoppa den ugandiske krigsherren Kony spreds som en löpeld på Twitter. Nysta i kampanjens upplägg som stöddes av många, men som också fick kritik.

Åk 7-9, gymn.
Mediekompass: Gymnasieelever lyckades sprida fejkad nyhet.länk till annan webbplats Gymnasielever i Filipstad tillverkade själva en runsten och la ut den till försäljning på Blocket. Flera medier berättade om den häpnadsväckande "runstensannonsen" och nyheten som inte stämde fick ett stort genomslag. Diskutera källkritik med utgångspunkt i detta. Gymn.

UR:s Medialized: Just say yes.länk till annan webbplats Varje dag möts vi av tusentals uppmaningar att säga ja. Men vad är det som får oss att säga ja till budskap i reklam eller från makthavare? Gymn.

UR:s Medialized: Nothing but the truth.länk till annan webbplats Hur mycket av det media återger är färgat av journalisternas egna åsikter eller av aktörer som vill påverka medierna i olika riktningar? Gymn.

UR:s Medialized: Your place or mine?länk till annan webbplats Konflikten mellan israeler och palestinier har pågått i nära ett sekel och fördjupas genom att de båda gruppernas medier skildrar konflikten på så olika sätt. Analysera två mediala versioner.

Kopplingar till läroplanen Lgr11

Samhällskunskapsämnets syfte

● analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
● söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

Centralt innehåll i samhällskunskap åk 4-6

Information och kommunikation
● Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.

Centralt innehåll i samhällskunskap åk 7-9

Information och kommunikation
● Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
● Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.
● Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Gy11 Samhällskunskap

Ämnets syfte

● Ett komplext samhälle med stort informationsflöde och snabb förändringstakt kräver ett kritiskt förhållningssätt och eleverna ska därför ges möjlighet att utveckla ett sådant. Det omfattar förmåga att söka, strukturera och värdera information från olika källor och medier samt förmåga att dra slutsatser utifrån informationen.
● I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att arbeta med olika metoder för att samla in och bearbeta information. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att uttrycka kunskaper och uppfattningar såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik.
● Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
● Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

1a1: Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

1a2: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka.

Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder, samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.

1b: Massmediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. Mediers innehåll och nyhetsvärdering.

2: Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor.

Skolverkets Kolla källan.länk till annan webbplats Fakta, lathundar och artiklar som hjälper skolan att prata om källkritik.

Källkritik – att hitta korrekt information på Internet.länk till annan webbplats I den här filmen från Internetkunskap får du lära dig de viktigaste grunderna i att tänka kritiskt och hitta korrekt information på internet samt tips på webbplatser där du kan hitta användbar och pålitlig information.

Källkritik på internet – guide från .SE.länk till annan webbplats Beskrivning av de grundläggande verktygen och metoderna för att medvetet kunna hantera och bedöma de källor som finns på nätet.

Medierna i P1: Epidemi av falska nyheter.länk till annan webbplats En ström av falska smånyheter har fått genomslag i svenska medier. Bakom de falska uppgifterna ligger ett antal personer som med hjälp av en webbplats kan skriva mejl med falsk avsändare. Bland annat har man skickat falska pressmeddelanden och mejl som ser ut att komma från kommunalråd. Vad hände med mediernas egen källkritik?

UR Samtiden: Vetenskap och pseudovetenskap.länk till annan webbplats Vad händer med vår tilltro till informationen när allt finns bara ett knapptryck bort? Hur ska vi förhålla oss när det är lika lätt att sprida information som desinformation?

UR Lärarrummet: Ulf Jämterud om källkritik.länk till annan webbplats Ulf Jämterud, lärare i historia och religionskunskap vid Bromma gymnasium i Stockholm, tycker det är viktigt att utveckla elevernas förmåga till källkritik när det gäller Internet och sociala medier. Radio.

UR Skolministeriet: Sant eller falskt?länk till annan webbplats Läsplattor, smarta telefoner och bärbara datorer - aldrig har det varit så lätt för elever att plocka fram fakta som nu. Men hur bra är skolan på att hjälpa dem att avgöra vad som sant och falskt på nätet? Radio.